T2-databanken, v. 0,91
52000 * Komponenter, version  t2 - 81
52001 % Ett elvrme-element kopplat till 230 V spnning tar 1000 W
effekt frn ntet. Nr ntspnningen sjunker 10 % blir elementets
effekt frn ntet
52001A - 1300 W
52001B - 1000 W
52001C - 900 W
52001D + 800 W
52002 % Tv spolar r placerade nra varandra s, att axlarna genom
dem bildar 90 graders vinkel med varandra, och drmed
52002A + blir den induktiva kopplingen mellan spolarna ls
52002B + blir den msesidiga induktansen mellan spolarna mycket liten
52002C - sker energiverfringen galvaniskt mellan spolarna
52002D - bildar spolarna en spartransformatorkoppling
52003 % Amatrsatelliten ARS-01E har i sin bana rkat i rotation,
vilket innebr att
52003A + dess sndningar kan tas emot med en kryssyagi
52003B - den p norra halvklotet endast kan avlyssnas med en dipolgrupp som
roterar i motsatt riktning (Collinear Array)
52003C - fullstndig mottagning frn satelliten bara kan ske med en dipol
som r frsedd med en rund parabolisk reflektor med 27 fots
diameter
52003D - den p jorden mottagna utsndningens polarisationsniv beror i
frsta hand p jord-stationens breddgrad
52004 % Specifikt fr en kondensators frmga att lagra
elektricitet r att
52004A + den kan lagra mera elektrisk energi ju strre elektrisk fltstyrka
dess isolationsmaterial tl
52004B - dess elektriska laddningsfrmga (kapacitet) r mycket stor i
frhllande till dess volym
52004C - i tantalkondensatorer kan ven vxelspnning upplagras
52004D + man kan f en elstt frn en likriktares filterkondensator, fastn
apparaten inte varit kopplad till ntet p fem veckor
52005 % Magnetfltets styrka hos en lindning r beroende av
52005A + strmstyrkan hos strmmen genom lindningen
52005B - riktningen p strmmen genom lindningen
52005C - materialet i lindningstrden
52005D + antalet lindningsvarv i lindningen
52006 % Radiovgorna r
52006A + elektromagnetiska svngningar
52006B - kosmisk strlning
52006C - elektronernas rrelse frn en atom till en annan
52006D - svngningar i jonosfren
52007 % Den elektromagnetiska vgens elektriska flt och magnetiska
flt
52007A - frhller sig bgge vinkelrta mot jordytan
52007B + frhller sig bgge vinkelrta mot vgens utbredningsriktning
52007C - kan ha samma riktning, men endast i en vgledare
52007D + r som strst i brjan av en avstmd matningsledning
52008 % Polarisationsegenskapen hos en antenn bestms av
52008A + riktningen p det elektriska flt som alstras av antennen
52008B - riktningen p det magnetiska flt som alstras av antennen
52008C - lngden p antennelementen
52008D - antennens strlningsvinkel i frhllande till horisontalplanet
52009 % En luftisolerad vridkondensator har 16 stator- och 15
rotorplattor, radien hos de bgge halvrunda plattorna r 3,0 cm och
avstndet mellan dem 0,7 mm. Luftens dielektricitetskonstant r
8,85 pF/m. Kondensatorns
52009A - maximikapacitans r ca. 250 pF
52009B + maximikapacitans r ca. 500 pF
52009C - minimikapacitans r ca. 2,5 pF
52009D + likspnningshllfasthet r ca. 1,75 kV
52010 % Vilken av fljande sndningsklasser fordrar den strsta
bandbredden?
52010A - amplitudmodulerad sndning med dubbelt sidband (A3E), vars strsta
modulerande frekvens r 3 kHz
52010B + amplitudmodulerad TV-sndning med stympat sidband (C3F)
52010C - frekvensmodulerad sndning (F3E), strsta modulerande frekvens 3
kHz och deviation 5 kHz
52010D - fjrrskriftsndning med frekvensskift (F1B), hastighet 50 Bd,
frekvensskift 170 Hz
52011 % En halvledarkomponent som anvnds vid stabilisering av
likspnning r
52011A - termistor
52011B - varistor
52011C - pindiod
52011D + zenerdiod
52012 % Som frekvenstripplare anvndes
52012A - resistansdiod
52012B + kapacitansdiod
52012C - tyristor
52012D - termistor
52013 % Spolar frsedda med ferritkrna anvnds speciellt nr man
vill
52013A - stadkomma en mycket liten induktans t.ex. i en ntdrossel
52013B + tillverka lgfrekvensfilter
52013C + reglera sndarens oscillatorfrekvens mjligast linjrt
52013D + hja induktansen hos en spole
52014 % Det r sant att
52014A + frlusterna i keramiska isolationsmaterial vid hga frekvenser r
mindre n i isolationspapper
52014B - en spole tillverkad av koppartrd har bttre Q-vrde n en spole
tillverkad av silvertrd
52014C + kvartskristaller har sm frluster (Q-vrdet r stort)
52014D - kvartskristaller har stora frluster (Q-vrdet r stort)
52015 % En kvartskristall r en utmrkta komponent i ett
bandpassfilter emedan
52015A + kvartskristallen bildar en avstmningskrets med speciellt sm
frluster
52015B - kvartskristallens Q-vrde r lgt
52015C - kvartskristallens induktans r liten
52015D - kvartskristallens trskelspnning r endast 0,7 volt
52016 % En 600 VA nttransformator har en 1000 volts
sekundrlindning, drfr
52016A - r den mnad som anodspnningstransformator till en 1 kW linjr
frstrkare
52016B + kan den som sdan anvndas som nttransformator i en 2 kV
spnningsdubblarkoppling
52016C + kan den anvndas i en halvvgslikriktare
52016D - kan den inte anvndas i en helvgslikriktare, emedan mittuttag
tydligen saknas
52017 % Transformatorn p bild 2-1 har en sekundrlindning med
mittuttag, och drmed
52017A - har primrlindningen och sekundrlindningen alltid lika mnga varv
52017B - r spnningen A-B lika stor som spnningen B-C
52017C + kan strmmen i primrlindningen vara hlften av strmmen i
sekundrlindningen A-C
52017D - ligger spnningarna A-B och C-B i motfas
52018 % Linjra transistorfrstrkare anvnds p 144 MHz, emedan
52018A - det inte r mjligt att f ut 100 W effekt ur frstrkarrr p
ifrgavarande frekvens
52018B - endast transistorer kan anvndas i linjra frstrkare
52018C + rr fordrar en mera komplicerad strmklla
52018D + rr inte ryms in i en modern transceiver
52019 % Som effektregleringskomponent i vxelstrmskretsar anvnds
52019A - darlington
52019B + triac
52019C + tyristor
52019D - varistor
52020 % Efter oscillatorn i en radioamatrsndare fljer ett
transistorfrstrkarsteg som fungerar i klass A, vilket innebr att
52020A + frstrkaren har en arbetspunkt dr strmmen flyter kontinuerligt
52020B + kollektorstrm flyter under den negativa perioden av den styrande
vxelstrmmen
52020C - steget ger 1000 watts uteffekt vid telegrafi
52020D + genom steget flyter strm i varje gonblick av den radiofrekventa
perioden
52021 % Polariteten (polariteten hos likspnningen som kopplas till
en komponent) har betydelse vid anvndning av
52021A + tantalkondensatorer
52021B - keramiska kondensatorer
52021C + dioder
52021D - PTC-motstnd
52021E - hgfrekvensdrosslar
52021F + kapacitansdioder
52022 % I kvartskristallens ekvivalenta koppling frekommer
52022A - induktans och resistans parallellt
52022B - kapacitans och resistans i serie
52022C + kapacitans och induktans i serie
52022D - kapacitans och induktans parallellt
52023 % Kvartskristallens
52023A - serieresonansfrekvens r hgre n dess parallellresonansfrekvens
52023B + serieresonansfrekvens r lgre n dess parallellresonansfrekvens
52023C + frekvensstabilitet r bttre n hos en LC-krets
52023D - frekvensstabilitet frbttras med god luftcirkulation
52024 % Kvartskristallens frekvens
52024A - kan inte alls regleras
52024B - r reglerbar inom ett brett omrde
52024C + kan ndras med reglerkondensator
52024D + behlls fr det mesta ofrndrad
52025 % Kvartskristaller anvnds
52025A + i sndarens oscillator
52025B + i mottagarens lokaloscillator
52025C + vid alstring av SSB-sndning
52025D - i mottagarens blandarsteg
52026 % En 144 MHz frekvens multipliceras i en diodmultipler till
432 MHz. D multiplersteget tillfres 30 watts effekt, fs p 432
MHz ungefr
52026A - 3 W
52026B + 10 W
52026C - 30 W
52026D - 90 W
52027 % Som frekvensmultipler anvndes
52027A + push-push-steg, nr man vill f ut den andra harmoniska vertonen
52027B - push-pull-steg, nr man vill f ut jmna harmoniska vertoner
52027C + push-pull-steg, nr man vill f ut udda harmoniska vertoner
52027D + kapacitansdiod, nr man vill frenkla konstruktionen av en 432 MHz,
A1A sndare
52028 % En till radioamatrstationen hrande elektronikapparats
erforderliga spnning p 9,1 V stabiliseras med en 400 mW
zenerdiod, bild 2-3. Apparatens maximala erforderliga effekt r
0,36 W, vilket medfr att
52028A + storleken p motstndet R1 kan vara 68 ohm
52028B - storleken p motstndet R1 kan vara 330 ohm
52028C - strsta tilltna belastningsstrm fr vara 160 mA
52028D + zenerdioden kan hlla spnningen stabil, fastn det inte alls finns
ngon belastningsstrm
52029 % En 9,1 volts spnning stabiliseras med zenerdiod, maximal
belastningsstrm 160 mA, bild 2-3, drvid
52029A + rcker 1,6 W som maximieffekt p zenerdioden
52029B + kan motstndet R1 dimensioneras s, att minsta strm genom
zenerdioden r ungefr 15 mA
52029C - kan motstndet R1 vara 68 ohm
52029D - kan motstndet R1 vara 165 ohm: tv parallellkopplade 330 ohms
motstnd
52030 % I en 50 ohms linje finns en 10 dB dmpsats enligt bild 2-2,
varvid
52030A + Z1 = Z2 = 50 ohm
52030B + erforderlig effekthllfasthet p R1 och R2 r olika
52030C + R1 r 96,2 ohm, R2 r 71,7 ohm och R3 r 96,2 ohm
52030D - R1 r 100 ohm, R2 r 66,7 ohm och R3 r 100 ohm
52031 % Som isolationsmaterial i en god kondensator anvnds
52031A + isolerplast vid tonfrekvenser
52031B - pertinax i vridkondensatorer
52031C + glimmer i fasta kondensatorer
52031D - luft i avkopplingskondensatorer
52032 % Ett gott isolationsmaterial fr stden i en vridkondensator
r
52032A + keramiskt material
52032B - pertinax
52032C - butyl
52032D - styrox
52033 % En spole avsedd fr 7 MHz kan lindas
52033A + som luftspole
52033B + p trolitulstomme
52033C + p trolitulstomme med ferritkrna
52033D + p keramisk stomme
52034 % Det r sant, att
52034A + keramisk isolation r bttre n pappersisolation vid hga
frekvenser
52034B + luft r ett isolationsmaterial med mycket sm frluster
52034C - plastbaserade isolationsmaterial inte kan anvndas vid
HF-frekvenser
52034D - spolstommens isolationsmaterial inte inverkar p spolens frluster
52035 % Du har din transceiver i bilen och matar den med en 3 m
lng parkabel med d = 0,75 mm. Enligt bruksanvisningen tar sndaren
cirka 20 ampere vid 12 V spnning, vilket medfr att
52035A + vid sndning sjunker spnningen s mycket att apparaten slutar
fungera
52035B - sndaren i vrigt fungerar normalt, men sndningseffekten sjunker
cirka 20 %
52035C - spnningsfallet r endast cirka 0,5 V, s sndaren fungerar normalt
52035D - den i apparaten inbyggda verstrmsbegrnsningen hller
matningsspnningen stabil oberoende av frlusterna i ledningen
52036 % Med en 400 mW zenerdiod stabiliseras den fr en oscillator
erforderliga spnningen till 9,1 V. Oscillatorn tar en strm p 20
mA. D zenerdiodens frkopplingsmotstnd snker spnningen med 4,7
V, frbrukar motstndet en effekt p
52036A - 94 mW
52036B + 147 mW
52036C - 400 mW
52036D - 588 mW
52037 % Med en 400 mW zenerdiod stabiliseras den fr en oscillator
erforderliga spnningen till 9,1 V. Oscillatorn tar en strm p 20
mA. Zenerdiodens frkopplingsmotstnd snker spnningen med 4,7 V.
Resistansen p det rtt dimensionerade frkopplingsmotstndet kan
vara
52037A - 235 milliohm
52037B - 235 ohm
52037C + 120 ohm
52037D - 440 ohm
52038 % Frn likriktaren p en stabiliserad spnningsklla fs en
spnning p 30 V och filterkondensatorns kapacitans r 47 mF. I
kondensatorn upplagrad energi r
52038A - 42 J
52038B - 31 J
52038C + 21 J
52038D - 14 J
52039 % Frn likriktaren p en stabiliserad spnningsklla fs en
spnning p 24 V. Filterkapacitansen bildas av sju
parallellkopplade 10 mF kondensatorer. I kapacitansen upplagrad
energi r
52039A - 40 J
52039B - 34 J
52039C - 29 J
52039D + 20 J
52040 % En radioamatrstations ntaggregat ger 13,8 V likspnning.
Till ntaggregatet r kopplat en 144 MHz FM-apparat, som vid
lyssning tar 1 A strm, samt en HF-transceiver som vid lyssning tar
2 A strm. Uteffekten i HF-sndarens slutsteg r 75 W och dess
verkningsgrad 50 %. Ntaggregatet br ha ett urladdningsmotstnd,
eftersom
52040A - i ntaggregatets filterkondensator finns uppladdad energi ver 20
J.
52040B - toppvrdet p ntaggregatets nttransformators sekundrspnning r
hgre n skyddsspnningen p 42 V
52040C + ntaggregatet tar ver 200 VA effekt frn ntet
52040D - verstrmsskyddet fungerar inte utan detta motstnd
52041 % En radioamatr kr portabel i en test. Ackumulatorns
kapacitet r 50 Ah (Amperetimmar). Transceivern tar vid lyssning en
strm p 2,5 A och vid sndning 12,5 A, s i
UHF-aktivitetstvlingen rcker strmmen till fr
52041A + 4 timmar, fastn sndaren skulle vara p hela tiden
52041B - 10 timmar, om sndaren r p en tredjedel av tiden
52041C + 10 timmar, om sndaren r p en fjrdedel av tiden
52041D - 12 timmar, om sndaren r p en femtedel av tiden
52043 % A1A-telegrafisndningens bandbredd r beroende av
52043A + telegrafihastigheten
52043B + tidskonstanten p nycklingsfiltret
52043C - kristallfiltrets bandbredd
52043D - slutstegets bandbredd
52044 % Godhetstalet eller Q-vrdet r
52044A - mycket hgt fr ett kolfilmsmotstnd
52044B - bttre fr en spole som r gjord av koppartrd n fr en spole
gjord av silvertrd
52044C + hgt fr en fast kondensator med glimmerisolering
52044D + hgt fr kvartskristaller
52045 % Transformatorer anvnds
52045A - fr begrnsning av av alltfr stora strmmar
52045B + fr transformering av vxelspnning
52045C + fr anpassning av impedanser
52045D - fr mtning av temperaturer
52046 % En LDR-komponent (Light Dependent Resistor)
52046A + kunde p svenska kallas "fotomotstnd"
52046B + r tillverkad av kadmiumsulfid
52046C - lmpar sig som skalabelysning fr en voltmeter till en 13,8 volts
spnningsklla
52046D - lmpar sig som urladdningsmotstnd (Bleeder) p en strmklla
52047 % Det r bra att knna till antennens polarisation, eftersom
52047A + antennens position br vljas enligt polarisationen p den
elektromagnetiska vg som skall tas emot
52047B - vid fjrrkontakter p HF skall man vlja polarisationen i enlighet
med utgngsvinkeln
52047C + vid nrkontakter p VHF br bda stationerna anvnda samma
polarisation fr att erhlla god hrbarhet
52047D - i nrfltet r det just polarisationen som bestmmer
avbjningsfaktorn
53000 * Kretsar och kopplingar
53001 % D tv motstnd av olika storlek kopplas parallellt
53001A + gr strre delen av strmmen genom det mindre motstndet
53001B - br det strre motstndet tla mera n hlften av totala effekten
53001C - br motstnden vara av samma typ
53001D + kan det ena motstndet ersttas av tv seriekopplade motstnd
53001E - verkar en strre spnning ver det strre motstndet
53002 % D tv kondensatorer av olika storlek kopplas i serie
53002A + gr samma strm genom bgge kondensatorerna
53002B - frdelar sig spnningen ver kondensatorerna enligt frhllandet
mellan kapacitanserna
53002C - br den som har strre kapacitans kopplas till lgre potential
(t.ex. till chassiet eller jord)
53002D + kan den ena vara en reglerkondensator
53003 % En RC-krets, bild 3-1a, kan anvndas
53003A + som filter efter en helvgslikriktare
53003B + som nycklingsfilter
53003C - fr att gra drag- och slpptiden kortare p ett antennrel
53003D - fr att alstra korta spnningspikar
53004 % Tv kretsar kan kopplas till varandra
53004A + induktivt
53004B + kapacitivt
53004C - magnetostriktivt
53004D + galvaniskt
53005 % Ett lgpassfilter
53005A - utgrs alltid av tv kondensatorer och en spole
53005B + kan omvandla en hg impedans i sndarens slutsteg till
matningsledningens  50 ohms impedans
53005C + kan omvandla en lg impedans i sndarens slutsteg till
matningsledningens 50 ohms impedans
53005D - kan i TV:ns antennkabel frhindra att sndningsfrekvensens
harmoniska vertoner nr mottagaren
53006 % I en induktiv koppling
53006A - r kretsarna kopplade till varandra med kopplingstrd
53006B + r kretsarna kopplade till varandra via ett magnetflt
53006C - verfrs energi frn den ena kretsen till den andra via ett
elektriskt flt
53006D + blir kopplingen fastare nr kretsarnas spolar frs nrmare varandra
53007 % En kapacitiv spnningsdelare
53007A - fungerar endast med likspnning
53007B - fungerar endast med vxelspnning
53007C - r inte ndamlsenlig vid radiofrekvenser
53007D + r allmnt anvnd t.ex. i sndarens oscillator
53008 % I bild 3-8
53008A + r den av kondensatorerna C1 och C2 samt spolen L bildade
"tankkretsen" en parallellresonanskrets
53008B - r tankkretsen galvaniskt kopplad till slutrrets anod
53008C - tas effekten frn tankkretsen ut med en symmetrisk linkkoppling
53008D + regleras belastningen med kondensatorn C3
53009 % Slutstegets tankkrets (parallellkrets) r avbildad i  bild
3-8 : 15-168 pF:s vridkondensator C1, 10 pF:s kondensator C2 och
den med uttag frsedda spolen L. Kretsen r i resonans p 3,5 MHz
nr Ctot = 175 pF och L = 12 uH. P andra omrden r kretsen i
resonans nr motsvarande vrden r
53009A + 7 MHz, 105 pF och 5 uH
53009B - 14 MHz, 50 pF och 2,2 uH
53009C + 21 MHz, 35 pF och 1,68 uH
53009D + 28 MHz, 27 pF och 1,2 uH
53010 % I transistorsndarens utgng finns ett lgpassfilter, bild
3-6   C1 - L1 - C2 - L2 - C3. (50 ohm - 50 ohm).
53010A + Filtret r symmetriskt d.v.s. C3 = C1
53010B - C2 r hlften av C1
53010C + C2 r cirka 2 gnger C1
53010D - Filtret anpassar sndarens sluttransistors impedans till
koaxialkabelns impedans.
53011 % En 36 MHz parallellkrets har induktansen L2 och
kapacitansen C2, bild 3-5. Hur stor kapacitans skall man addera
till kretsen fr att den skall vara i resonans p 18 MHz?
53011A - 1/2C2
53011B - C2
53011C - 2C2
53011D + 3C2
53012 % Nr en likspnning kopplas till RC-kretsen i bild 3-1a
53012A + verkar ver motstndet R till en brjan hela spnningen U
53012B - r strmmen i kondensatorn C till att brja med noll
53012C + vxer spnningen ver kondensatorn C exponentiellt till vrdet U
53012D - r strmmen i motstndet R till att brja med U/R
53012E + brjar spnning laddas i kondensatorn C
53013 % Nr en likspnning kopplas till CR-kretsen i bild 3-1b
53013A + r strmmen genom motstndet R till att brja med U/R
53013B - brjar spnningen ver motstndet R vxa mot vrdet U
53013C + r strmmen i kondensatorn C till att brja med stor
53013D + vxer spnningen som verkar ver kondensatorn C exponentiellt till
vrdet U
53013E - brjar spnningen integreras i motstndet R
53014 % I ett hgspnningsntaggregat bildas filterkondensatorn av
tre seriekopplade elektrolytkondensatorer. Parallellt ver
kondensatorerna br kopplas
53014A + motstnd av samma storlek
53014B - dioder i sprriktningen
53014C - dioder i framriktningen
53014D - zenerdioder
53015 % I hgeffektfrstrkaren bild 3-9
53015A - anpassar krets 1 transistorns baskrets till den hga
utgngsimpedansen hos fregende kristalloscillator
53015B + r krets 2 en avstmningskrets och impedansanpassning
53015C - r kondensatorn C4 en frkortningskondensator fr antennen
53015D + utjmnar kondensatorn C5 variationerna i belastningen
53016 % Likriktarens urladdningsmotstnd har brunnit av och det
finns ingen annan belastning. Sedan ntspnningen har brutits
bestms filterkondensatorns polspnning av
53016A - kondensatorns spnningshllfasthet
53016B - kondensatorns kapacitans
53016C + lckresistansen hos kondensatorns isolationsmaterial
53016D - resistansen hos likriktarens ledningar
53017 % I bild 3-2a r filtret kopplat parallellt med signalvgen,
varfr det till sin funktion r ett
53017A - hgpass-
53017B - lgpass-
53017C + bandpass-
53017D - bandsprr-filter
53018 % Filtret i bild 3-2b r kopplat parallellt med signalvgen,
varfr det till sin funktion r ett
53018A - hgpassfilter
53018B - lgpassfilter
53018C - bandpassfilter
53018D + bandsprrfilter
53019 % Filtret i bild 3-2c r till sin funktion ett
53019A - hgpassfilter
53019B + lgpassfilter
53019C - bandpassfilter
53019D - bandsprrfilter
53020 % Filtret i bild 3-2d r till sin funktion ett
53020A + hgpassfilter
53020B - lgpassfilter
53020C - bandpassfilter
53020D - bandsprrfilter
53021 % Filtret i bild 3-3b r till sin funktion ett
53021A - hgpassfilter
53021B - lgpassfilter
53021C + bandpassfilter
53021D - bandsprrfilter
53022 % I diplexern bild 3-4
53022A - styrs signalen med 9 MHz frekvens till ett 50 ohm motstnd
53022B + kommer 9 MHz signalen igenom, men inte andra frekvenser
53022C + har L2 vrdet 29,5 nH
53022D - har L2 vrdet 0,295 mikrohenry
53023 % Bild 3-7a visar ett likriktarfilter, vilket
53023A - r avsett fr 550 volts likspnning
53023B - kan ge 400 mA likstrm vid SSB-anvndning
53023C + r en anodstrmklla fr en typisk 2-rrs A1A-sndare (15W)
53023D + innehller en drossel med jrnkrna
53024 % Ett filter enligt bild 3-7b anvndes
53024A - fr dmpning av sndarens harmoniska vertoner i antennens
matarledning
53024B - som antennavstmningsenhet
53024C - som hgpassfilter framfr en TV-mottagare
53024D + som lgfrekvensfilter vid lyssning med hrlurar
53025 % Ett mellanfrekvensfilter
53025A - kan vara av dubbel RC-typ
53025B + innehller ofta kvartskristaller
53025C - r ett lgpassfilter vars grnsfrekvens = 1,4 x mellanfrekvensen
53025D + bestr ofta av p varandra fljande dubbelavstmda steg
53026 % Den mottagna signalen kopplas till den fr hgfrekvens
avstmda kretsen
53026A + med uttag p spolen
53026B + med kopplingslink
53026C - med vridkondensator
53026D - med terkopplingspotentiometer
53027 % En serieresonanskrets kan anvndas
53027A + som vgflla framfr mottagaren, s att inte en sndare med hg
effekt (lokalstation) kan ndra blandarstegets arbetspunkt
53027B - som mellanfrekvensfilter
53027C - som grnsfrekvensfilter
53027D + som seriekomponent i signalvgen, varvid den fungerar som
bandpassfilter
53028 % Det smala passband som erfordras vid CW-mottagning kan
stadkommas
53028A + genom att anvnda ett smalt kristallfilter i mellanfrekvensen
53028B + genom att anvnda ett aktivt audiofrekvensfilter t.ex. p 600 Hz
53028C - genom anvndning av en RC-kopplad hrlursfrstrkare
53028D - genom att gra den dubbelavstmda  mellanfrekvenstransformatorns
passband smalare med parallella motstnd
53029 % Filtret i bild 3-3a r
53029A - hgpassfilter
53029B - lgpassfilter
53029C - bandpassfilter
53029D + bandsprrfilter
53030 % Ett mellanfrekvensfilter kan byggas
53030A - med en RC-parallellkoppling
53030B - av lgpassfilter och hgpassfilter, vilkas grnsfrekvens r cirka 3
kHz
53030C + med anvndande av piezoelektriska resonatorer
53030D - av kiselkristaller
53031 % I en seriekrets har spolen en induktans p 7,3 millihenry
och kondensatorn en kapacitans p 0,3 mikrofarad. Kretsen har sitt
impedansminimum vid frekvensen
53031A - 34 Hz
53031B - 3000 Hz
53031C + 3,4 kHz
53031D - ondlig
53032 % En kondensator och en spole bildar en seriekopplad krets.
Nr man kopplar en vxelspnning till kretsen,
53032A + har deras reaktanser motsatta frtecken
53032B - r spolens resistans hlften av kondensatorns resistans
53032C - fs kretsen i resonans genom ndring av spnningen
53032D + blir strmmen genom den stor vid resonans
53033 % En kondensator och en spole bildar en parallellkrets. D en
vxelspnning kopplas till kretsen,
53033A - r dess impedans noll
53033B - r kondensatorns resistans hlften av spolens resistans
53033C + kan den avstmmas till resonans utan att ndra p spolens induktans
53033D + blir den genomgende strmmen liten vid resonans
53034 % Vgformigheten (Ripplet) efter en helvgslikriktare kan
minskas med filter som bestr av
53034A + en liten resistans och en stor kapacitans, RC-krets, bild 3-1a
53034B + en stor induktans och en stor kapacitans (LC-krets)
53034C + en stor induktans och tv stora kapacitanser, bild 3-7a
53034D + tv mycket stora kapacitanser parallellt
53035 % Ett kristallfilter
53035A + har den frdelen att det kan byggas fr frekvenser p flera
megahertz
53035B + har ett jmnt antal kvartskristaller nr det r symmetriskt
uppbyggt
53035C + har ett brantare passband ju strre antal kristaller det innehller
53035D - har bandbredden 400 Hz, ifall kristallernas frekvensskillnad  Y2 -
Y1 r 600 Hz
53035E - har en liten sprrdmpning, endast ett par decibel
53036 % Nr ackumulatorer seriekopplas,
53036A + br ackumulatorerna ha samma kapacitet (t.ex. 50 Ah)
53036B - stiger deras strmbelastbarhet
53036C - kan ocks de apparater som drivs av dessa, t.ex. en HF-transceiver
och en mobiltransceiver fr tv meter, seriekopplas fr att minska
spnningsfallet i ledningarna
53036D - br brytaren vara av tvpolig typ
54000 * Mottagare
54001 % En amatrmottagare kan innehlla
54001A + blandning uppt
54001B + automatisk frstrkningsreglering (AFR, AGC)
54001C + dmpning av den hgfrekventa signalen
54001D - AF-frstrkare i C-klass
54002 % En supermottagare kan innehlla
54002A + kontinuerligt reglerbar oscillator (VFO)
54002B + strningsbegrnsare (ANL)
54002C - automatisk reglering av effektnivn (ALC)
54002D - reglering av mikrofonfrstrkningen (MIC GAIN)
54003 % En 432 MHz mottagare frses med en frfrstrkare som
placeras i antennen (mastfrstrkare), varvid en signal som
tidigare tckts av bruset stiger till 6 dB ver brusnivn, drfr
att
54003A - mottagaren nu r bttre anpassad till antennen
54003B - bruset som kommer in till mottagaren minskar 6 dB
54003C + frfrstrkaren eliminerar den dmpning av signalen som
antennkabeln frorsakar
54003D - mottagarens eget brus minskar 6 dB
54003E + signalen till mottagaren drunknar inte lngre i mottagarens eget
brus
54004 % Hgfrekvensfrstrkarens uppgift i en mottagare r att
54004A - eliminera frlusterna i antennkabeln
54004B - eliminera spegelfrekvenserna
54004C + frbttra mottagarens knslighet
54004D - avlgsna strningarna
54005 % I en knslig 144 MHz mottagare
54005A - r brusfaktorn (Noise Factor) 1 dB
54005B + r brustalet (Noise Figure) 1 dB
54005C + behvs en lgbrusig (Low Noise) hgfrekvensfrstrkare
54005D - behvs en effektiv strningsbegrnsare (Noise Limiter)
54006 % Spegelfrekvensdmpningen kan kas
54006A + genom att hja mellanfrekvensen
54006B - genom att koppla flera mellanfrekvensfrstrkarsteg efter varandra
54006C - genom att hja hgfrekvensfrstrkningen
54006D + genom att anvnda flera blandningar
54006E - genom att frbttra mellanfrekvensselektiviteten
54007 % verbelastning i frsta blandarsteget kan minskas genom
54007A - hjning av hgfrekvensfrstrkningen
54007B + en dmpsats framfr mottagaren
54007C + anvndning av frdrjd AGC (automatisk frstrkningsreglering) i
HF-frstrkaren
54007D - anvndning av aktivt LF-filter
54008 % Frmgan att skilja t stationer (selektiviteten) blir
bttre
54008A - vid anvndning av tv hgfrekvensfrstrkarsteg
54008B - med ett balanserat blandarsteg
54008C + genom anvndning av flera avstmda mellanfrekvenssteg
54008D + genom anvndning av ett smalt mellanfrekvensfilter
54009 % Panoramamottagare
54009A - r ett annat namn p en SSTV-mottagare
54009B - betyder det samma som scanner
54009C + visar de mottagna signalerna
54009D - fungerar endast i digimode
54010 % Mottagarens S-meter visar den mottagna signalstyrkan
54010A - i mottagarens antennanslutningsklmmor
54010B - efter hgfrekvensfrstrkaren
54010C - fre mellanfrekvensfrstrkaren
54010D + efter mellanfrekvensfrstrkaren
54011 % Frn antennen kommer 1 pW signal till mottagaren, vars
HF-frstrkares frstrkning r 16 dB, blandarstegs dmpning r 6
dB och MF-frstrkares frstrkning r 80 dB. Signalens effekt vid
detektorns ingngspoler r
54011A - 1 W
54011B + 1 mW
54011C - -30 dBm
54011D + 0 dBm
54011E - +12 dBm
54012 % Frn antennen kommer 1 pW signal till mottagaren vars
HF-frstrkares frstrkning r 16 dB, blandarstegs dmpning r 6
dB och MF-frstrkares frstrkning r 80 dB. Signalens spnning
vid detektorns ingngspoler (Zdetektor = 1 kilo-ohm) r
54012A - 100 mV
54012B - 0,775 V
54012C + 1 V
54012D - 0 dBm
54013 % Mottagarens Notch Filter d.v.s. sugkretsen i MF-steget
54013A - fungerar som en reglerbar dmpning p mottagarens hela MF-band
54013B - fungerar som en strningsbegrnsare av AM-typ
54013C - r ett MF-steg som kan sidoavstmmas
54013D + dmpar den strsignal som kan komma in p MF-passbandet
54014 % Nivn p den effekt som frs frn lokaloscillatorn till
blandarsteget r i allmnhet 7 dBm. Effekten i watt r
54014A - 7dW
54014B - 7 mW
54014C + 5 mW
54014D - 0,2 mW
54015 % Strningsbegrnsarens (Noise Blanker) uppgift r att
54015A + dmpa pulsformiga strningar
54015B + dmpa strningar
54015C - dmpa intermodulationsstrningar som frorsakas av kraftiga
stationer
54015D - dmpa strningar som frorsakas av alltfr kraftig modulation hos
motstationen
54016 % En mottagare, vars automatiska frstrkningsreglering (AFR,
AGC) har kort stigtid och lng falltid, lmpar sig speciellt fr
54016A + mottagning av SSB-signaler
54016B + mottagning av CW-signaler
54016C - mottagning av AM-signaler
54016D - mottagning av FM-signaler
54017 % En supermottagare som r avstmd till 24,9 MHz har en
oscillatorfrekvens p 33,9 MHz och en mellanfrekvens p 9,0 MHz.
Spegelfrekvensen r
54017A - 15,9 MHz
54017B - 18,0 MHz
54017C + 42,9 MHz
54017D - 51,9 MHz
54018 % Med en produktdetektor (Product Detector) kan man detektera
54018A + SSB (J3E) -signaler
54018B - FM (F3E) -signaler
54018C + CW (A1A) -signaler
54018D + DSB-signaler (brvgen undertryckt, bda sidbanden)
54019 % I en supermottagare pverkas spegelfrekvensdmpningen av
54019A + hgfrekvensfrstrkarens bandbredd
54019B - mellanfrekvensfrstrkarens bandbredd
54019C - mottagarens brustal
54019D + antalet blandningar
54020 % Som en vsentliga del i mottagarens automatiska
frekvenskontroll (AFC) anvnds en halvledarkomponent, nmligen en
54020A - tyristor
54020B - zenerdiod
54020C + kapacitansdiod
54020D - tunneldiod
54021 % HF-mottagarens frsta mellanfrekvens vljes hg fr att
54021A + f tillrcklig spegelfrekvensdmpning
54021B - frverkligandet av MF-filtret skall var enkelt
54021C - man skall f en noggrann visning av den mottagna frekvensen
54021D - hgfrekvenssteget samtidigt skall kunna fungera ocks som
mellanfrekvensfrstrkare
54022 % En HF-mottagare r frsedd med automatisk
frstrkningsreglering (AFR, AGC). Det r sant, att
54022A + AGC har till uppgift att hlla den mottagna signalen mjligast
stabil
54022B + AGC r lttare att stadkomma i mottagaren n i sndaren
54022C + en frdrjd AGC brjar bilda reglerspnning frst, nr den mottagna
signalens niv r tillrckligt hg
54022D + mottagarens S-meter mter oftast AGC-spnningen
54024 % Det brus som frekommer i en god VHF-mottagare kommer i
huvudsak frn
54024A + hgfrekvenssteget
54024B - blandarsteget
54024C - 1:a mellanfrekvenssteget
54024D - detektorn
54025 % AM-sndning kan demoduleras med
54025A + envelopdetektor
54025B + produktdetektor (Product Detector)
54025C - diskriminator
54025D - en faslst loop, varvid den demodulerade lgfrekvensen tas frn
integratorn
54026 % FM-sndning kan demoduleras med
54026A - envelopdetektor
54026B - produktdetektor (Product Detector)
54026C + diskriminator
54026D + en faslst loop, varvid den demodulerade lgfrekvensen tas frn
integratorn
54027 % SSB-sndning (J3E) kan demoduleras med
54027A - envelopdetektor
54027B + produktdetektor (Product Detector)
54027C - diskriminator
54027D - en faslst loop, varvid den demodulerade lgfrekvensen tas frn
integratorn
54028 % I en god radioamatrmottagare r
54028A - knsligheten som bst 0,1 mV
54028B + mottagarens eget brus lgt
54028C - korsmodulationstligheten s lg som mjligt
54028D + spegelfrekvensdmpningen hg
54029 % I en dubbelsupermottagare
54029A - behvs ingen hgfrekvensfrstrkare
54029B + r frsta mellanfrekvensen hgre n andra mellanfrekvensen
54029C + r den signal som frekommer p spegelfrekvensen effektivt dmpad
54029D + kan "visslingar" uppst som blandningsprodukter av oscillatorernas
frekvenser
54030 % En mottagares mellanfrekvens r 605 kHz. Nr den r avstmd
till frekvensen 8,1 MHz, hrs samtidigt tv stationer.
Lokaloscillatorns frekvens r lgre n den avlyssnade (p skalan
avlsta) frekvensen. Vilka r de tv tidigare nmnda stationernas
frekvenser?
54030A + 6.890 kHz
54030B - 7.495 kHz
54030C + 8.100 kHz
54030D - 9.310 kHz
54033 % En supermottagares spegelfrekvensdmpning bestms nrmast
av
54033A + bandbredden p hgfrekvensfrstrkaren
54033B - antalet mellanfrekvensfrstrkarsteg
54033C - mottagarens brusegenskaper
54033D + storleken p frsta mellanfrekvensen
54034 % I en dubbelsupermottagare hrs vid instllningen 28.310 kHz
en vissling med konstant frekvens. Den kan frorsakas av
54034A - en p 1:a mellanfrekvensen (1.600 kHz) liggande AM-station
54034B - en p 2:a mellanfrekvensen (110 kHz) liggande tidsignalstation
54034C - 1:a lokaloscillatorns harmoniska verton
54034D + 2:a lokaloscillatorns harmoniska verton
54035 % En dubbelsupers frsta mellanfrekvens vljs frhllandevis
hg, ty drvid
54035A - behvs ingen hjlposcillator
54035B + uppns god spegelfrekvensdmpning
54035C - kan man anvnda billiga komponenter
54035D - kan man anvnda en kortare antenn
54036 % En mottagares strstrlning kan dmpas
54036A + genom anvndande av hgfrekvenssteg
54036B + genom att skydda mottagaren med ett jordat metallhlje
54036C - genom borttagning av detektorn
54036D - genom hjning av hjlposcillatorns frekvens
54037 % En vgflla framfr mottagaren
54037A - frhindrar att den egna sndarens CW-signaler kommer in i
mottagaren
54037B - begrnsar alltfr kraftiga signaler p mottagningsfrekvensen
54037C + frhindrar att en mellanfrekvent signal kommer in i mottagaren
54037D - ndrar den mottagna signalens frekvens till en ledig frekvens
54038 % Mottagarens hgfrekvensdmpsats
54038A - fungerar som frfrstrkare fr svaga signaler
54038B + dmpar signaler som kommer in till mottagaren
54038C + reducerar onskade blandningsprodukter som kan uppst i blandaren
54038D - fungerar som brussprr (Squelch)
54039 % Signalens huvudsakliga frstrkning i en supermottagare
sker i
54039A - hgfrekvensfrstrkaren
54039B + mellanfrekvensfrstrkaren
54039C - audiofrstrkaren
54039D - videofrstrkaren
54040 % Vid SSB-demodulering behvs en hjlposcillator, drfr att
signalen saknar
54040A - frhjningsspnning
54040B + brvg
54040C - ena sidbandet
54040D - balanseringsspnning
54041 % I en dubbelsuper bestms passbandet fr den mottagna
SSB-signalen av
54041A - hgfrekvensfrstrkaren
54041B + 9 MHz kristallfiltret
54041C - 455 kHz mellanfrekvensfrstrkaren
54041D + audiofrekvensfiltret
55000 * Sndare
55001 % Den som anvnder en linjr frstrkare br komma ihg, att
55001A + stationens gare har ansvaret fr dess elskerhet
55001B + elektricitet r farligt fr barn
55001C + det r skl att lra sig de rtta terupplivningstgrderna p
frhand
55001D + den som frlorat medvetandet p grund av en elchock kan
terupplivas
55002 % I SSB-sndaren
55002A + undertrycks brvgen
55002B + dmpar kristallfiltret det verfldiga sidbandet
55002C + kan det finnas flera blandningar
55002D - bestmmer brvgsoscillatorn ensam sndningsfrekvensen
55003 % En S-enhet motsvarar effektfrhllandet 6 dB. Om du fr
rapporten S8 med 100 watt, mste du fr att f rapporten S9 ka
effekten till
55003A - 100 watt
55003B - 200 watt
55003C - 300 watt
55003D + 400 watt
55004 % En S-enhet motsvarar effektfrhllandet 6 dB. Du fr
rapporten S8 med 10 watt. Fr att f rapporten S9 + 20 dB mste
sndningseffekten vara
55004A - 100 W
55004B - 400 W
55004C - 1000 W
55004D + 4000 W
55005 % En S-enhet motsvarar effektfrhllandet 6 dB. Du fr
rapporten S9 + 30 dB med 1000 watt. Fr att f rapporten S8,
behver du sndningseffekten
55005A - 100 W
55005B - 25 W
55005C - 2,5 W
55005D + 0,25 W
55005E + 250 mW
55006 % En S-enhet motsvarar effektfrhllandet 6 dB. Du fr
rapporten S7 med 50 watt. Fr att f rapporten S9, behver du
sndningseffekten
55006A - 100 W
55006B - 200
55006C + 800 W
55006D + 0,8 kW
55006E - 4 kW
55007 % Utfrekvensen frn en syntetisator alstras med en
55007A - ECO (Electron Coupled Oscillator)
55007B - LC-kopplad VFO (Variable Frequency Oscillator)
55007C - VXO (Variable Crystal Oscillator)
55007D + VCO (Voltage Controlled Oscillator)
55008 % Till egenskaperna hos en bra oscillator hr
55008A - att frekvensen noggrant fljer temperaturen
55008B + ett rent frekvensspektrum
55008C + att frekvensen r oberoende av vxlingar i matningsspnningen
55008D - att amplituden ndras nr matningsspnningen ndras
55009 % SSB-sndarens effekt r 1000 W, sidbandsundertryckningen 40
dB och sndningsfrekvensen p LSB 3799 kHz. Det r riktigt att
55009A - p det vre sidbandet (USB) r effekten endast 10 milliwatt
55009B - ingen del av utsndningen kan hamna utanfr amatromrdet
55009C + det utanfr amatromrdet kan finnas upp till 100 mW effekt
55009D + sndningsfrekvensen ligger fr nra amatromrdets grns
55010 % Till en SSB-sndare hr
55010A - diskriminator
55010B + balanserad modulator
55010C + VFO
55010D - ett slutsteg i C-klass
55011 % Ett fuktigt kllarutrymme
55011A + r inte ett lmpligt stlle fr en radioamatrs laboratorium
55011B + lmpar sig inte fr placering av radioutrustning som r ntansluten
55011C + kan ven vara brand- och explosionsfarligt
55011D + lmpar sig tillflligt som anvndningsplats fr en handradiotelefon
55012 % Fr att frstrka en SSB-signal (J3E-) kan man anvnda en
55012A + linjrt fungerande frstrkare
55012B - push-pull-frstrkare som fungerar i C-klass
55012C + en A-klass frstrkare med liten effekt
55012D + en gallerjordad frstrkare
55013 % En talprocessor som anvnds i samband med en SSB-sndare
(J3E-)
55013A + reducerar signalens dynamik
55013B - expanderar signalens dynamik
55013C + kar medeleffekten
55013D - kar toppeffekten
55014 % Med neutralisering av ett rrslutsteg avses
55014A - jordning av styrgallret
55014B + att upphva inverkan av kapacitansen mellan styrgallret och anoden
55014C - frbikoppling av skyddsgallret med en kondensator
55014D - att frhindra att anodstrm flyter under mottagning
55015 % Om man verstyr slutsteget hos en SSB-sndare, flyttas
arbetspunkten till det olinjra omrdet. Detta r speciellt
skadligt, fr att
55015A + den intermodulationsdistorsion som uppstr, str de stationer som
kr p nrliggande frekvenser
55015B - verstyrningen frkortar slutrrens livslngd
55015C - den enligt bestmmelserna tilltna effektgrnsen verskrids
55015D - de uppkommande spnningspikarna frorsakar verslag i antennens
matarledning
55016 % Du bygger ett linjrt slutsteg vars verkningsgrad r 50 %.
Anodspnningskllan ger under belastning spnningen 3000 volt. Hur
stor fr rrets anodstrm vara, fr att uteffekten 1000 watt i
sndningsklass A1A enligt bestmmelserna, inte skall verskridas?
55016A - 333 mA
55016B - 500 mA
55016C + 666 mA
55016D - 750 mA
55017 % Kristallfiltrets uppgift i SSB-sndaren r att
55017A - undertrycka brvgen
55017B + ta bort det obehvliga sidbandet
55017C - frstrka det nskade sidbandet
55017D - dmpa sndningsfrekvensens harmoniska vertoner
55018 % I sndaren enligt bild 5-11
55018A + frhindrar drosseln RFC1 RF-spnningen att n likriktaren och
vidare elntet
55018B - frhindrar drosseln RFC2 verstor effekt att n antennen
55018C + r kondensatorn Cc anodkretsens kopplingskondensator
55018D - bildar kondensatorerna C1 och C2 samt spolen L1 ett bandpassfilter
55019 % Anodstrmmen hos en ca. 1000 watts linjr effektfrstrkare
55019A - flyter endast under styrsignalens toppar
55019B + frndras i enlighet med styrsignalen frn vilostrm till toppstrm
55019C + r mycket noggrant sinusformad
55019D - r hela tiden den samma oberoende av styrningen
55020 % Fr att frstrka en SSB-signal (J3E-) kan man anvnda ett
frstrkarsteg, som fungerar
55020A + linjrt
55020B + i A-klass
55020C + i AB-klass
55020D - i C-klass
55021 % En vacker, klickfri nyckling av en 100 watts rrsndare
(strltetrod, bild 5-12), kan ltt uppns genom att
55021A + placera nyckeln i styrgallerkretsen
55021B - nyckla katodstrmmen
55021C + styra skyddsgallerspnningen
55021D - nyckla anodstrmmen
55022 % Hembyggda apparater skall uppfylla elskerhetskraven,
vilket bl.a. frutstter att
55022A + apparatens spnningsfrande delar frses med en jordad
skyddskapsling
55022B + ntaggregatet inte fr vara av ppet utfrande, utan br helst vara
metallkapslat
55022C + en ntansluten sndare skall frses med skyddsjordad stickpropp
55022D + inga delar i apparaten fr bli verhettade, s att brand-,
explosions- eller livsfara uppkommer
55023 % Om sndarens slutfrstrkare fungerar i klass C
55023A + befinner sig dess arbetspunkt p det olinjra omrdet
55023B + kan den fungera som frekvensmultipler
55023C - kan verkningsgraden vara hgst 50 %
55023D - innehller den frstrkta signalen inte vertoner
55024 % Du bygger ett transistorslutsteg, vars verkningsgrad r 75
% och kollektorspnning belastad 30 volt. Hur stor fr
kollektorstrmmen vara fr att inte riktvrdenas
kollektoreffektfrlust p 30 watt, skall verskridas vid sndning
med F3E?
55024A - 1 A
55024B - 3 A
55024C + 4 A
55024D - 9 A
55025 % Den balanserade modulatorn i en SSB-sndare
55025A + undertrycker brvgen
55025B - eliminerar det obehvliga sidbandet
55025C - frstrker enbart det nskade eller vre sidbandet
55025D - fungerar linjrt
55026 % I sndaren p bild 5-11 har hgfrekvensdrosseln RFC2
kopplats mellan antennanslutningen och chassiet fr att
55026A + frhindra att likspnning nr antennen om kopplingskondensatorn Cc
fr fel
55026B - frhindra att verstor effekt nr antennen
55026C - drosselns lilla resistans leder blixtnedslag till jord
55026D - antennstrmmen skall kunna mtas med ett vridspoleinstrument
55027 % Vid jordning av en sndare med hg effekt
55027A + efterstrvar man ett s litet jordningsmotstnd som mjligt
55027B + fr man inte nja sig med en billig lsning som att linda
jordledningen runt reglaget p en vrmeledningsradiator
55027C + vill man frhindra att spnningen mellan sndarens chassie och jord
stiger livsfarligt hgt
55027D - styr man den reflekterade effekten frn en missanpassad antenn till
jord
55028 % Villkoren fr en oscillators frekvensstabilitet r
55028A + en stadig mekanisk konstruktion
55028B + stabiliserad spnningsmatning
55028C + temperaturkompensering
55028D + liten belastning
55029 % Den p 5,5 MHz alstrade SSB-signalens sidband ndras frn
USB till LSB genom att
55029A + byta brvgsfrekvens
55029B - vnda kristallfiltrets passband
55029C + subtrahera 5,5 MHz SSB-signalen frn 9 MHz VFO-signalen
55029D - byta slutstegets passband
55030 % Heterodynoscillatorn (Heterodyne Oscillator)
55030A - r i allmnhet kontinuerligt reglerbar (VFO)
55030B - behvs i en transceiver separat bde fr sndaren och mottagaren
55030C + kan ersttas med en frekvenssyntes
55030D + kan vara en kristalloscillator
55031 % Rrslutstegets verkningsgrad kan frbttras genom att
55031A - ta bort likriktarens urladdningsmotstnd
55031B - minska p kopplingskondensatorns kapacitans
55031C - anvnda en anodspnning som r 60 % av den tilltna
55031D + byta frn A-klass till C-klass
55032 % Med tanke p elskerheten mste rrslutsteg med hg effekt
vara utrustade med
55032A - anodstrmsmtare
55032B - hgfrekvensdrossel i anodledningen
55032C + urladdningsmotstnd fr anodspnningslikriktaren
55032D + hgfrekvensdrossel frn antennanslutningen till chassiet
55033 % Ett rrslutstegs
55033A - kapsling, skall vara ltt att ppna fr att frbttra ventilationen
55033B + effektiva jordning, r ven en skerhetstgrd
55033C - likriktares ntdrosslar, r ndvndiga s att man inte fr elsttar
55033D + kapslingslock, r bra att frse med skerhetsbrytare
55033E + skyddsgallerspnning, kan vara livsfarlig
55034 % Hos en sndare r slutrrets anodspnning 2250 V och
anodstrmmen 225 mA, varfr
55034A + det anvnda rret kan vara en strltetrod
55034B - RF-effekten som kan fs ur slutsteget r 0,5 kW
55034C + verkningsgraden kan vara 75 %
55034D + rret kan fungera i klass C
55035 % Neutralisering av ett rrslutsteg
55035A - r ndvndigt endast i en gallerjordad frstrkare
55035B - mste gras skilt fr varje frekvensomrde
55035C + grs fr att frhindra sjlvsvngning
55035D - frhindrar rymdladdningen som orsakas av skyddsgallret
55036 % Nr du planerar och tillverkar ett 2,4 kV spnningsaggregat
fr ditt linjra slutsteg, br du komma ihg, att det mste
55036A + inkapslas vl, speciellt om de andra familjemedlemmarna har fritt
tilltrde till dess nrhet
55036B - typgodknnas hos Telefrvaltningscentralen
55036C + frses med en ntbrytare som bryter alla faser
55036D + frses med ntskringar av rtt storlek
55037 % Slutrrets anodspnning r 750 V, anodstrmmen 120 mA och
anodfrlusteffekten 27 W. Rrets verkningsgrad r
55037A - 30 %
55037B - 50 %
55037C + 70 %
55037D - 85 %
55038 % Ett anod-skyddsgallermodulerat slutsteg enligt bild 5-12,
har anodspnningen 600 V, skyddsgallerspnningen 240 V och
skyddsgallerstrmmen 9 mA. Skyddsgallermotstndet r
55038A - 27 kilo-ohm, 2,5 watt
55038B - 27 kilo-ohm, 5 watt
55038C + 39 kilo-ohm, 5 watt
55038D - 68 kilo-ohm, 7,5 watt
55039 % Man strvar till att f strlningsfrlusternas andel av
totalfrlusterna s stora som mjligt i
55039A + antennen
55039B - konstantennen
55039C - matningsledningen
55039D - slutstegets spole
55040 % Resonanskretsar anvnds i kopplingen mellan de olika
sndarstegen, fr att
55040A + man effektivt kan frhindra icke nskade frekvenser att fras
vidare till nsta steg
55040B + man kan anpassa olika stora impedanser
55040C - likstrmsfrlusterna i rrets anodkrets minimeras
55040D - man kan frhindra frstrkarstegets sjlvsvngning
55041 % Hgfrekvent elektricitet
55041A + upptrder i sndarslutstegets avstmningskrets
55041B + kan man komma t att berra vid en oisolerad ppen matarledning
55041C + anses p felaktiga grunder vara helt ofarlig
55041D + kan vid berring av HF-frande delar, orsaka svra brnnskador
55042 % Signalens amplitud ndrar inte nr man anvnder
55042A - amplitudmodulerad fonisndning (A3E)
55042B - SSB-sndning (J3E)
55042C + frekvensmodulerad fonisndning (F3E)
55042D - telegrafisndning (A1A)
55043 % Man kan minska variationer i oscillatorns frekvens genom
att
55043A + stabilisera likspnningarna
55043B - anvnda endast SSB-sndning
55043C + anvnda ett buffertsteg (Buffer Stage)
55043D - nyckla oscillatorn
55043E - frse oscillatorns svngningskrets med god ventilation
55043F + temperaturkompensera
55044 % En linjr frstrkare
55044A - fungerar bara med stor effekt (100 ... 1000 watt)
55044B - behvs alltid som slutfrstrkare i en FM-sndare
55044C - frstrker alla frekvenser lika
55044D + fungerar inte som frekvensdubblare
55045 % Vsentliga delar i ett rrslutsteg r
55045A + anodkretsens drossel
55045B - anodspnningsmtaren
55045C + en avstmd krets
55045D + parasitdrossel
55046 % I en SSB-sndare r filtrets mittfrekvens 9 MHz och
bandbredden 2,7 kHz, blandningsoscillatorn fungerar p frekvensen
5,25 MHz och frekvensen p brvgsoscillatorkristallen r 8.998,5
kHz. Sndningsfrekvenserna och motsvarande sidband r
55046A - 3.748,5 kHz LSB
55046B + 3.748,5 kHz USB
55046C - 14.248,5 kHz LSB
55046D + 14.248,5 kHz USB
55047 % Telegrafitecknens stig- och falltider i sndaren
55047A + kan stllas in med nycklingsfiltrets komponentvrden
55047B - pverkar slutstegets verkningsgrad
55047C + pverkar nycklingsklickarna
55047D + orsakar, om de r fr korta, svra strningar p nrliggande
frekvenser
55048 % Nr man berknar slutstegets verkningsgrad noggrant mste
man ta i beaktande
55048A + slutrrens gldeffekt
55048B + likstrmseffekten som tillfrs anodkretsen
55048C + skyddsgallerfrlusten
55048D - drivstegets likstrmseffekt
55049 % I en transistoroscillator, bild 5-13
55049A - r den aktiva komponenten Q1 en NPN-transistor
55049B - r arbetspunkten instlld med hjlp av R2 och Cp
55049C + pverkar kondensatorerna Cfa och Cfb svngningsfrekvensen
55049D + kan kretsen L1-C1 ersttas med en kvartskristall
55050 % En sndning som lmpar sej fr FM-mottagning
55050A + fs till stnd genom att ndra oscillatorns frekvens i takt med
talets amplitud med hjlp av en reaktansmodulator
55050B - fr man inte genom att modulera en kristalloscillator, drfr att
frekvensndringen r alltid s liten, att tillrcklig deviation
inte uppns
55050C + kan frstrkas ven med ett slutsteg av C-klass
55050D + kan stadkommas ven med en fasmodulator
55050E + kan stadkommas genom att styra VCO:n i sndarens frekvenssyntes
direkt med audiosignalen
55051 % I sndarslutstegets vridkondensator (luftens
dielektricitetskonstant r 8,85 pF/m), finns 15 stator- och 14
rotorplattor. Radien hos varje halvrund skiva r 3,0 cm och
luftspalten mellan plattorna 1,4 mm. Sledes
55051A + r kondensatorns kapacitans ca. 250 pF
55051B - r kondensatorns kapacitans ca. 500 pF
55051C + kan kondensatorn anvndas som avstmningskondensator i
rrslutstegets tankkrets d anodspnningen r 800 volt
55051D - kan kondensatorn inte anvndas i ett 50 ohms lgpassfilter efter en
1 kW linjr frstrkare, drfr att dess spnningshllfasthet inte
rcker till
55052 % Frekvensstabliteten hos oscillatorn frbttras av
55052A + anvndningen av ett buffertsteg
55052B + stabilisering av matningsspnningen
55052C - god ventilation runt avstmningskretsen
55052D + anvndning av lgfrlustkomponenter i avstmningskretsen
55053 % I SSB-sndaren behvs
55053A + en brvgsundertryckare
55053B + en sprr fr det onskade sidbandet
55053C - ett C-klass slutsteg
55053D + ett linjrt slutsteg
55054 % Hos en linjr 1000 watts effektfrstrkare r
55054A + anodstrmmen vid telegrafisndning noggrant sinusformad
55054B + anodspnningen flera kilovolt
55054C - anodstrmmens toppvrde vid SSB-sndning ca. 100 mA
55054D - frlusteffekten hela tiden den samma oberoende av styrningen
55055 % En avstmd hgfrekvensfrstrkare som anvnds p HF-omrdet
mste neutraliseras, s att man kan frhindra
55055A - lgfrekvent sjlvsvngning
55055B + sjlvsvngning som intrffar p den nominella frekvensen
55055C - parasitsvngningar p VHF-fekvenserna
55055D - att effekt frs vidare till nsta steg
55056 % Farliga lgfrekventa spnningar fr inte upptrda i
55056A + antenntrdarna eller matningsledningarna
55056B + radioapparatens mikrofon- eller hgtalaranslutningar
55056C + ltt berrbara delar i radioamatrapparaturen
55056D + lstagbara stickkontakter
55056E + de berrbara delarna av laddningsaggregatet fr en handradiotelefon
55057 % I en telegrafisndare kan sndningsfrekvensen alstras
55057A + genom att multiplicera frekvensen som fs frn en
kristalloscillator
55057B - med en RC-oscillator
55057C + med en LC-oscillator (t.ex. ECO = Electron Coupled Oscillator)
55057D + genom att blanda frekvenserna frn kristalloscillatorn och VFO:n
55058 % Vid avstmningen av ett rrslutsteg anvnds en 50 ohms
konstlast, fr att
55058A - man fr sndaren anpassad till en dipol utan avstmningsenhet
55058B + man fr slutstegets impedans anpassad till matarledningens
specifika impedans
55058C + minska ondiga signalers spridning ut i rymden
55058D - frhindra att anodstrm flyter under mottagningen
55059 % Driftjordning r speciellt viktigt vid anvndning av stor
sndningseffekt. Det lnar sej att komma ihg att
55059A + driftjordning av flera apparater grs lttast genom att anvnda en
jordningsskena
55059B + driftjordningsledaren inte fr anslutas till apparaten med en ltt
lstagbar anslutning, t.ex. en banankontakt
55059C + driftjordningsledaren mste anslutas till apparaten med en
skruvanslutning som fordrar anvndning av verktyg
55059D + driftjordningen fr i ingen hndelse fras frn en apparat till en
annan med hjlp av t.ex. koaxialkabelns mantelflta
55060 % Sndarens slutfrstrkare har tv rr. Rrens anodspnning
r 2500 V och anodstrmmen hos ett rr r 400 mA. Sledes
55060A + kan man frn tv rr f ut totalt en hel kilowatt
55060B - kan den tilltna uteffekten p 1 kW verskridas, om rren krs i
A-klass
55060C - kan verkningsgraden vara 75 % i B-klass
55060D + kan verkningsgraden vara 75 % i C-klass
55061 % Man anvnder linjra transistorslutsteg p 144 MHz fr att
55061A - man inte kan f ut 100 watt ur rr p ifrgavarande frekvens
55061B - man bara kan anvnda transistorer i en linjr frstrkare
55061C + rren behver flera drivspnningar; strmkllan r invecklad och
drfr dyr
55061D - rr inte ryms i en modern transceiver
55062 % I en gallerjordad frstrkare
55062A - ligger styrgallret p katodens potential
55062B + r styrgallret jordat ur hgfrekvenssynpunkt
55062C - frs styrningen till gallret
55062D + frs styrningen till katoden
55063 % I en balanserad modulator
55063A + kan man anvnda en vl anpassad diodkvartett
55063B + skall brvgen undertryckas minst 40 dB
55063C - mste brvgen undertryckas minst 60 dB
55063D - mste det icke nskade sidbandet undertryckas minst 60 dB
55064 % Vid alstrandet av SSB r kristallfiltrets uppgift att
55064A - undertrycka brvgen
55064B - frstrka det nskade sidbandet
55064C + undertrycka det icke nskade sidbandet
55064D - stabilisera sndningseffekten
55065 % Nr SSB alstras med filtermetoden, bestmmer
brvgsoscillatorn
55065A + brvgens frekvens
55065B + vilket sidband som bildas
55065C - det anvnda frekvensomrdet
55065D - sndningsfrekvensen
55066 % Delar som anvnds i en frekvenssyntes r
55066A + kristalloscillator
55066B + spnningsstyrd oscillator
55066C + programmerad delare
55066D - balanserad modulator
55067 % I en SSB- eller J3E-sndare minskas de icke nskade
blandningsprodukterna genom att
55067A - anvnda ett smalt sidbandsfilter
55067B - gra avstmningsomrdet hos slutstegets pi-filter smalare
55067C - frskra sig om slutstegets linjra funktion
55067D + anvnda ett vl balanserat blandarsteg
56000 * Antenner och matarledningar
56001 % Faktorer som pverkar resonanslngden hos en trdantenn r:
56001A + ledarens relativa tjocklek
56001B + nrheten till jordytan
56001C - ledartrdens resistivitet
56001D - ledarbelggningens relativa dielektricitetskonstant
56002 % En bra antenn fr inhemska kontakter p 80 m r
56002A + en lgt monterad halvvgsantenn
56002B - en halvvgsdipol som ger en lg utgngsvinkel
56002C - en fullskalig jordplansantenn (Ground Plane)
56002D + en horisontell loop
56003 % Repeaterstationerna p 144 MHz anvnder vertikal
polarisation, eftersom
56003A + det r lttare att anvnda vertikala dipoler n horisontella
dipoler p repeaterstationen
56003B + mobil- och portabelstationerna anvnder vertikala antenner
56003C - trdens grenar dmpar den horisontellt polariserade sndningen fr
mycket
56003D - de flesta stationra stationer anvnder vertikalt polariserade
yagi-antenner
56004 % Typiskt fr bandkabel (Twin Lead) r, att
56004A + den inte strlar p HF-omrdena
56004B + ledarnas inbrdes avstnd pverkar dess specifika impedans
56004C - den kan monteras p ett plttak om ledarna r isolerade
56004D + den krver en symmetrisk avstmmningsenhet
56005 % Du vill p 10 m ha kontakter till Japan (nordost) och till
Syd-Amerika (sydvst), men du kan inte stta upp en svngbar
riktantenn. En bra kompromiss r d
56005A + en ndmatad 42 m lng Zepp-antenn i riktning SW-NE
56005B + Lazy H, d.v.s. tv stackade helvgsdipoler med trdarna riktade
frn sydost till nordvst
56005C - en stationrt mot sydost riktad 3-elements quad
56005D + en tre vglngder lng V-antenn i riktning 225 grader
56006 % Du bygger en sndarantenn fr 432 MHz omrdet. Antennens
riktiga mtt och typ r
56006A - en 43 cm lng halvvgsdipol
56006B + en 34 cm lng halvvgsdipol
56006C + en 43 cm hg 5/8-vglngds vertikalantenn
56006D - en 34 cm lng vertikalradiator + jordplan
56007 % Du har byggt en yagi-antenn och mrker, att
56007A + bomlngden hos en lng yagi pverkar frstrkningen
56007B - avstndet mellan elementen pverkar inte strlningsdiagrammet
56007C + avstndet mellan det matande elementet och reflektorn pverkar
impedansen
56007D - antennens hjd ver marken pverkar inte strlningsdiagrammet i
hjdled
56008 % Den specifika impedansen Zo hos en koaxialkabel pverkas
betydligt av:
56008A + ytterledarens innerdiameter i frhllande till innerledarens
diameter
56008B + frhllandet mellan ledarnas diametrar
56008C - ledartrdens resistivitet
56008D + isolermaterialets relativa dielektricitetskonstant
56009 % Frstrkningen hos en 2-elements quad
56009A - beror i huvudsak p avstndet mellan elementen
56009B + r ca. 5 dBd
56009C + r i det nrmaste samma som frstrkningen hos en 3-elements yagi
56009D - beror p polarisationen
56010 % En 41 meter lng Windom-antenn
56010A + fungerar som halvvgsantenn p 80 m omrdet
56010B + kan matas med en 50 ohms koaxial, om man anvnder en 1:6 balun
56010C - fungerar inte om den matas med 300 ohms bandkabel (Twin Lead)
56010D - fungerar inte balunmatad p 1,8 MHz ens med hjlp av en
avstmningsenhet
56011 % Matningspunktens impedans hos en antenn r, fr en
56011A + halvvgsdipol ca. 73 ohm
56011B + vikt dipol (Folded Dipole) ca. 300 ohm
56011C - helvgsdipol ca. 36 ohm
56011D + lng trdantenn ett par tusen ohm
56011E - lng yagi 600 ohm
56011F + kvartvgs-GP ca. 36 ohm
56011G + entrdig Hertz (Single Wire Hertz) ca. 300-400 ohm
56012 % Stackning av yagi-antenner (Stacking)
56012A + kar antennens totalfrstrkning
56012B + inverkar p antennens strlningsdiagram i hjdled
56012C - gr antennloben smalare i sidled
56012D + pverkar matningspunktens impedans hos antennen
56013 % Du anvnder en 20 meters halvvgsdipol som matas med 75
ohms bandkabel. D mrker du att
56013A - antennen fungerar mycket dligt p 10 meter, fr
stende-vg-frhllandet (SWR) hos antennen r ver 5
56013B + antennen kan p 20 m kopplas direkt till sndaren, vars impedans r
50 ohm (SWR vid sndarens anslutningklmmor under 1,5)
56013C + antennen kan kopplas till sndaren vars impedans r 50 ohm, med
hjlp av en avstmningsenhet, d man kr 10 m
56013D - frlusterna i matningsledningen p 10 m r ver 30 %
56013E + frlusterna i matningsledningen p 14 MHz r under 5 %
56014 % En halvvgsdipol fr 80 m r dimensionerad fr 3,67 MHz,
och SWR p 3,53 MHz r 2,5 nr antennen matas med en 75 ohms
bandkabel. Det r sant, att
56014A - antennen kan inte fungera p 3,53 MHz eftersom SWR r ver 1,5
56014B - man mste g och skarva i enmeters ledningsstumpar i antennens
ndar, om man mnar f DX-kontakter i omrdet 3.500...3.510 kHz
56014C + antennen fungerar bra ven i omrdets nedre nda, men man skall
anvnda en avstmningsenhet fr att skydda sndaren
56014D + vid resonansfrekvensen kan 75 ohms matningsledningen kopplas direkt
till sndaren, vars impedans r 50 ohm
56015 % Nr fyra lnga yagis (frstrkning 14 dBd) monteras
parallellt
56015A - r gruppens teoretiska frstrkning 18 dBd
56015B + r gruppens teoretiska frstrkning 20 dBd
56015C + avsmalnar strlningslobens bredd i sidled teoretiskt till en
fjrdedel
56015D + frndras inte strlningslobens bredd i hjdled
56016 % Det r specifikt fr koaxialkabeln, att
56016A + den inte strlar, eftersom det elektromagnetiska fltet stannar
innanfr ytterledaren
56016B + ledarnas inbrdes avstnd pverkar dess specifika impedans
56016C + den kan anbringas p ett plttak
56016D + den kan bjas i en brant krk (bjradie min. 5D)
56016E - den krver en symmetrisk avstmningsenhet
56017 % En balun (ett don mellan en symmetrisk antenn och en
osymmetrisk matarledning) anvnds fr att
56017A + frhindra att strm flyter lngs koaxialkabelns yttermantel
56017B - f ner matarledningens frluster till noll
56017C - f sndaren anpassad till antennen
56017D - frhindra att harmoniska signaler nr antennen
56017E + bibehlla dipolens strlningsdiagram symmetriskt
56018 % Yagi-antennens frstrkning beror p
56018A - elementens lngd
56018B - elementens tjocklek
56018C + bommens lngd
56018D - anpassningen mellan antennen och matarledningen
56019 % Antennens riktningsdiagram beror p
56019A + antennens frstrkning
56019B + avstndet mellan elementen
56019C - anpassningen mellan antennen och matarledningen
56019D + antennens hjd
56020 % Antennavstmningsenheten
56020A - reglerar ned stende-vg-frhllandet (SWR) mellan antennen och
matarledningen till noll
56020B + kan dmpa signalen med 10 % (A = 0,5 dB)
56020C + kan ocks fungera som dmpare av parasitsvngningar
56020D - pverkar inte den reflekterade effektens rrelse
56021 % Det r specifikt fr koaxialkabeln, att
56021A + dess dmpning kar med kande frekvens
56021B - dess specifika impedans kar med kande frekvens
56021C + isolermaterialet mellan ledarna pverkar dmpningen
56021D + ledarnas diameter pverkar dmpningen
56022 % Det r specifikt fr en ppen matarlinje, att
56022A + dess impedans r konstant och oberoende av frekvensen
56022B + den kan anvndas som matarledning fr en dligt anpassad antenn
56022C - dess dmpning r liten, fr att trdarna som anvnds i den r klena
56022D - dess dmpning kar, om man anvnder grvre trd
56023 % Du behver en ledning med lngden en kvarts vglngd fr
att anpassa en antenn fr 144 MHz. Hastighetsfaktorn hos en lmplig
koaxialkabel r 0,66. den erforderliga ledningslngden r cirka
56023A - 132 cm
56023B - 66 cm
56023C - 50 cm
56023D + 33 cm
56024 % Fuchs' krets (en parallellkrets som matas med en
koaxiallink) anvnds mellan matarledningens nedre nda och
sndaren, varvid
56024A - man frhindrar att strm flyter i koaxialkabelns yttermantel
56024B - matarledningens frluster minimeras
56024C + sndaren anpassas till det system som bildas av antennen och
matarledningen
56024D + harmoniska signalers vg till antennen dmpas
56025 % Impedansen hos en 80 m halvvgsdipol r 50 ohm + j25 ohm
och den matas med en 53,5 ohms koaxialkabel, dmpning 1 dB. Drvid
56025A - fungerar antennen mycket dligt, eftersom stende-vg-frhllandet
(SWR) i antennen r ver 1,5
56025B + kan antennen kopplas direkt till sndaren, vars impedans r 50 ohm
(SWR i sndarens anslutning under 1,5)
56025C + nr 75 % av sndarens effekt antennen
56025D + r frlusterna i koaxialkabeln 20 %
56026 % Lngden av en halvvgsdipol p 10 MHz amatrbandet r
56026A - ca. 10 m
56026B - ca. 12 m
56026C + ca. 14 m
56026D - ca. 15 m
56027 % I en avstmningsenhet enligt bild 6-1
56027A + r matarledningen symmetriskt ansluten
56027B + skall vridkondensatorn C2 vara skild frn jord
56027C - anvnds en symmetrisk linkkoppling till sndaren
56027D - uppstr inga frluster alls, om man i spolen anvnder frsilvrad
trd
56028 % En handradio fr 70 cm matar 2,5 watt, via en koaxialkabel
vars dmpning r 6 dB, till en antenn med frstrkningen 12 dBd.
Antennens strlningseffekt r
56028A - 25 W
56028B + 10 W
56028C - 2,5 W
56028D - 10 mW
56029 % I bild 6-2 finns fyra konstruktioner av matningselementet
till en quad
56029A + i fall a bildas horisontell polarisation
56029B - i fall b bildas cirkulr polarisation
56029C + i fall c bildas vertikal polarisation
56029D - i fall d bildas vinkelpolarisation
56030 % Uppgiften fr en antennavstmningsenhet kan vara
56030A - att frbttra SWR mellan antennen och matarledningen
56030B + att frbttra SWR mellan sndaren och matarledningen
56030C + att dmpa parasitsvngningar
56030D + att minska den reflekterade effekt som nr sndaren
56031 % I quad-antennen
56031A - r matningselementet p grund av ndeffekten (End Effect) 95 % av
vglngden
56031B + r reflektorn cirka 2,5 % lngre n matningselementet
56031C + kan det finnas flere direktorelement
56031D + bestms polarisationen av matningspunktens position
56032 % Bandkabelns (Twin Lead) specifika impedans Zo pverkas
betydligt av
56032A + ledarens grovlek
56032B + avstndet mellan ledarna
56032C - ledningstrdens resistivitet
56032D + isolermaterialets relativa dielektricitetskonstant
56033 % Hos en yagi-antenn med fyra element
56033A + r frstrkningen beroende av bommens lngd
56033B - r elementens lngd vanligen ngot under en vglngd
56033C + pverkas anpassningen av avstndet mellan elementen
56033D - r frstrkningen strre n hos en fyra elements quad
56034 % Du vill att din signalstyrka hos motstationen skall ka med
en S-enhet, d.v.s. 6 dB. Detta kan du frverkliga p ngot av
fljande stt:
56034A - genom att anvnda en strre dipol
56034B + genom att anvnda en quad-antenn i stllet fr en dipol
56034C + genom att ka sndareffekten fyra gnger
56034D + genom att placera ett tillrckligt antal vertikala dipoler ovanp
varandra
56035 % Det r specifikt fr en ppen matarledning, att
56035A + den inte strlar nmnvrt p HF-omrdena
56035B + dess specifika impedans pverkas av avstndet mellan ledarna
56035C - den kan monteras p ett plttak, om dess ledare r isolerade
56035D + den krver en symmetrisk avstmningsenhet
56036 % Impedansen hos en halvvgsdipol fr 80 m r 50 ohm + j25
ohm. Dipolen matas med 75 ohms bandkabel, varvid
56036A + stende-vg-frhllandet (SWR) r cirka 1,8
56036B + den effekt som reflekteras tillbaka frn antennen r ca 8 % av den
framtgende effekten
56036C - antennen kan inte fungera drfr att SWR r fr stort
56036D - matarledningen dmpar sndareffekten med minst 6 dB p grund av
missanpassning
56037 % Det r sant, att
56037A + det r ondigt att dimensionera antennen noggrant fr en viss
frekvens, om man inte mnar kra enbart p den frekvensen
56037B - det lnar sig alltid att dimensionera lngden p matarledningen,
ven en koaxialkabel, till en multipel av en halv vglngd
56037C + det r ur effekttransmissionssynpunkt ondigt att minska
stende-vg-frhllandet (SWR) under tv (2:1)
56037D + oberoende av SWR, r den energi som en ppen matarledning strlar
p HF helt betydelsels
56038 % Hos en 5/8 vertikal antenn
56038A + r det mjligt att utfra anpassningen med en parallellkrets, bild
6-6a
56038B + r det mjligt att anvnda en omega-anpassning enligt bild 6-6c
56038C + har man radialer med lngden en kvarts vglngd, bild 6-6a-d
56038D - r det mjligt att anvnda induktansanpassning, bild 6-6d
56039 % Hos en tv-elements quad-antenn, bild 6-3,
56039A - uppstr sned polarisation
56039B - r matningspunktens impedans 120 ohm
56039C + r frstrkningen 5,7 dBd, d avstndet A mellan elementen r 0,12
lambda
56039D + kallas en stump ppen matarlinje som anvnds vid trimningen fr
stub
56040 % Hos en deltaloop med tre element enligt bild 6-5
56040A - r avstndet mellan reflektorn och matningselementet 0,3 lambda
56040B + r avstndet mellan matningselementet och direktorelementet 0,1
lambda
56040C + r lngden p matningselementets vgrta del 0,384 lambda, och den
lutande delens lngd 0,317 lambda, d.v.s. matningselementets hela
lngd r 1,018 lambda (lambda = vglngden)
56040D + anvnds gamma-anpassning fr matningen
56040E + r frstrkningen 8 dBd och fram/back-frhllandet ver 20 dB
56041 % Hos en riktantenn fr 144 MHz r frstrkningen cirka 16
dBd, om man anvnder
56041A + en dipolgrupp med 16 element (2 x 4 matningselement, 2 x 4
reflektorelement)
56041B - en lng yagi med 16 element, som har tre reflektorer ovanp
varandra
56041C + tv parallella 14-elements yagi-antenner
56041D - en grupp p fyra quagi-antenner som har fyra riktelement var
56042 % Nr man matar en riktantenn r det bra att veta, att
56042A - gamma-matning (Gamma Match) r en utmrkt lsning nr man anvnder
ppen matarledning
56042B + symmetrering och anpassning 1:4 kan utfras med en bit koaxialkabel
som har lngden en halv vglngd
56042C - matningspunktens impedans hos en fyra-elements yagi fr 28,5 MHz r
cirka 240 ohm, om man anvnder en vikt dipol som matarelement
56042D + matningspunktens impedans hos en tre-elements yagi-antenn fr 14
MHz r cirka 25 ohm + j 25 ohm
56043 % Vid planering av en riktantenn br man minnas, att
56043A + matningsimpedansen fr en halvvgsdipol i fri rymd r cirka 75 ohm
56043B - matningsimpedansen alltid kar, om en reflektor placeras bakom
dipolen
56043C + frstrkningen hos en yagi med tv element r hgst 5 dB strre n
frstrkningen hos en dipol, eller 5 dBd
56043D - avstndet mellan direktorelementen inte har ngon strre betydelse
fr frstrkningen hos en yagi, bara de r mjligast mnga till
antalet
56043E + dimensioneringen inte alltid lnar sej att gra med sikte p
maximal frstrkning
56044 % Hos en yagi-antenn fr 432 MHz
56044A - r matningsimpedansen alltid 25 ohm
56044B + kan matningsimpedansen kas genom att anvnda en vikt dipol som
matande element
56044C + kan ett mtt p frstrkningen vara bommens lngd, angiven i
vglngder
56044D - har ett islager p elementens ytor, som bildats av underkylt regn,
inte ngon inverkan p antennens funktion
56045 % Hos en yagi-antenn fr 432 MHz
56045A - pverkar avstndet mellan direktorelementet och matningselementet
strlningsdiagrammet endast i hjdled
56045B - har bomlngden bara en liten inverkan p frstrkningen
56045C + snker ett islager som bildats p antennens element
resonansfrekvensen
56045D + r element med tjockleken fyra millimeter knsligare fr
frndringar p grund av isbildning n element gjorda av 10
millimeter tjockt material
56046 % Hos en yagi-antenn med 30 element fr 1296 MHz
56046A + kan matningspunktens impedans vara 50 ohm
56046B - stiger resonansfrekvensen av ett islager som bildats p elementen
56046C + r det enklare att frverkliga matningen, n hos tv stackade
17-elements yagi-antenner
56046D + r frstrkningen cirka 3 dB strre n hos en 17-elements yagi
56047 % Fr en 8-elements 432 MHz Quagi-antenn r det typiskt, att
56047A + matningen sker med koaxialkabel utan speciell anpassningsenhet
56047B + elementen bestr av ca. 3 mm aluminiumtrd
56047C + direktorelementen r ca. 29 cm lnga
56047D - frstrkningen r 3 dB strre n hos en 8-elements yagi
56048 % Hos en 1296 MHz antenn
56048A - r det viktigt att anvnda UHF-kontakter
56048B + kan quad-element anvndas ven som direktorer
56048C + skall matarledningen vara av en typ som har mjligast sm frluster
56048D - kan stackning inte anvndas
56049 % I bild 6-4 visas ett vanligt matningsarrangemang fr en
lng yagi, dr
56049A + matningselementet r en vikt dipol
56049B - anpassnings- och symmetreringsdonet har lngden 0,25 lambda
56049C + 50 ohms koaxialkabel kan anvndas som matarledning
56049D - matarledningens strlning har frhindrats med ferritringar
56050 % G5RV r en utmrkt kompromiss fr den som behver en
flerbandsantenn, men dess nackdelar r
56050A - att den inte fungerar i slaskregn, d frndringen i bandkabelns
impedans hjer reflektionsdmpningen till ver tio dB
56050B - den ofrdelaktigt lga utgngsvinkeln, vid trafik inom landet p
ttio meter
56050C + behovet av avstmningsenhet; byte av band krver alltid extra tid,
svida sndaren inte r utrustad med automatisk avstmning
56050D - koaxialmatning; ondigt mycket effekt gr frlorad mellan sndaren
och antennen
56051 % Till egenskaperna hos en stackad Big Wheel hr,
56051A + horisontell polarisation och nstan runt strlningsdiagram
56051B + stor frstrkning, t.ex. 6 dBd i alla riktningar, vilket r en
tacknmlig egenskap vid lyssning i tvlingar
56051C + lg utgngsvinkel
56051D - lg matningsimpedans (omkring tio ohm)
56052 % Vid mobil trafik p ttio meter, lnar det sig emellant
att koncentrera sig p att trafikera frn ett fordon som stoppats,
drfr att
56052A + man kan hitta ett ur strningssynpunkt frdelaktigt stlle, t.ex.
med avseende p strningar frorsakade av elledningar
56052B - det r lttare att hlla kontakterna, d man inte behver studera
kartan vid sidan av bilkrningen, telegraferingen och loggfringen
56052C - brnslefrbrukningen minskar och kostnaderna per kontakt sjunker
vsentligt
56052D + man kan dra ut en trdantenn, som ven lgt placerad, i allmnhet
vinner ver ocks en bra mobilantenn
56053 % G5RV r en utmrkt kompromiss fr den som behver en
flerbandsantenn, drfr att den
56053A + krver litet utrymme
56053B + behver bara en hgt placerad upphngningspunkt
56053C + fungerar tillfredsstllande ven p ttio meter
56053D + r koaxialmatad, varfr ngon symmetrisk avstmningsenhet inte
behvs
56054 % Antenner borde i allmnhet inte placeras nra inp
varandra, drfr att
56054A - de, beroende p msesidig induktans, kan avstmmas till fel
HF-omrde
56054B + de kan pverka varandra ofrdelaktigt, och bilda skugga i ngon
viktig riktning
56054C - den ena antennen kan suga t sig huvuddelen av den effekt som den
andra utstrlar
56054D - det kan uppst extra stereostrningar
56055 % Flera HF-riktantenner fr samma band placeras ovanp
varandra i masten, fr att
56055A - man fr en spetsig antennlob och strande stationer dmpas
56055B - det underlttar svngandet av antennen
56055C + man fr en lg utgngsvinkel frn antennen
56055D + man kan vlja den lmpligaste utgngsvinkeln med avseende p
konditionerna frn antennerna som befinner sig p olika hjder
56055E + man kan stacka antennerna
56056 % En jordplansantenn (Ground Plane) r en bra
kompromissantenn fr den som bor i vningshus, drfr att
56056A - den r ltt att svnga i olika riktningar
56056B + den fungerar likadant runt hela horisonten, varfr man kan
trafikera i alla riktningar med den
56056C + den kan i allmnhet monteras hgt, d.v.s. fs fritt strlande
56056D + dess utgngsvinkel r lg, varfr man ocks kan hoppas p att f
DX-frbindelser
56057 % Vid en matarledning i koaxialutfrande efterstrvar man ett
s lgt stende-vg-frhllande (SWR) som mjligt, fr att
56057A - man fr reflektionsfrlusterna maximerade
56057B + man fr frlusterna i koaxialkabeln minimerade
56057C - antennen ocks skall fungera p 80 m SSB
56057D + s stor del som mjligt av sndarens effekt skall n antennen
56058 % Frn en FM-sndare matas effekten 2,0 watt till en 432 MHz
antenn, som har fyra vertikala dipoler ovanp varandra. Dmpningen
i matarkabeln r 2 dB, antennens verkningsgrad r 80 % (antennens
frluster sledes 1 dB) och frstrkningen hos en dipol r 2 dB,
varfr
56058A + systemets effektfrlust r 1 W
56058B - antennens strlningseffekt r 1 W
56058C - antennens frstrkning r cirka 8 dBd
56058D + antennlobens bredd i hjdled r ungefr en fjrdedel av
strlningslobens bredd hos en vertikal dipol
56059 % En symmetrisk antenn ansluts till en osymmetrisk
matarledning med en
56059A - kombination av frlngningsspole och frkortningskondensator
56059B - dual-kondensator
56059C + ferritbalun
56059D + koaxialbalun med lngden en halv vglngd
56060 % I avstmningsenheten enligt bild 6-1
56060A - anpassas osymmetrin mellan ledarna i den ppna matarledningen med
vridkondensatorn C2
56060B - ser man den rtta avstmningen p glimlamporna H1
56060C + regleras belastningen med vridkondensatorn C1
56060D + mste matningspunkterna fr varje band skas skilt
56061 % Om en matarledning r frlustfri, r dess
56061A + ledares resistans r = 0
56061B - lckkonduktans g mellan ledarna naturligtvis ondlig
56061C + specifika impedans Zo en av frekvensen oberoende konstant
56061D - dmpning ondlig
56062 % I antennens matningspunkt r stende-vg-frhllandet S =
2. Matarkabelns dmpning A = 1 dB. Stende-vg-frhllandet som
uppmts vid sndarens utgngspoler r
56062A - 2,0
56062B + 1,72
56062C - 1,32
56062D - 1,05
56063 % I antennens matningspunkt r stende-vg-frhllandet S =
2. Matarkabelns dmpning A = 2 dB. Stende-vg-frhllandet som
uppmts vid sndarens utgngspoler r
56063A - 2,0
56063B + 1,57
56063C - 1,28
56063D - 1,02
56064 % I antennens matningspunkt r stende-vg-frhllandet S =
3,3. Matarkabelns dmpning A = 2 dB. Stende-vg-frhllandet som
uppmts vid sndarens utgngspoler r
56064A - 2,0
56064B + 1,6
56064C - 1,3
56064D - 1,02
56065 % Fr att antennens stende-vg-frhllande (SWR) skall vara
1:1, mste
56065A - antennen strla fullstndigt
56065A - antennens resistans och sndarens impedans motsvara varandra
56065A - radioamatrsndarens utgngsimpedans vara 50 ohm
56065A + antennens impedans i matningspunkten vara densamma som
matarledningens specifika impedans
56066 % Gamma-matningen fordrar
56066A + galvanisk kontakt mellan gamma- ja och matningselementet
56066B - galvanisk kontakt mellan gamma-elementet och koaxialkabelns
innerledare
56066C - alltid 75 ohms koaxialkabel som matarledning
56066D - alltid ett matningselement med lngden en halv vglngd
56067 % Vid Hairpin-matning r
56067A + strlningsdiagrammet hos en 3-elements yagi mer symmetriskt n vid
gamma-matning
56067B + matningselementet isolerat frn bommen
56067C - yagins direktorer inte galvaniskt frbundna med bommen
56067D - effekttligheten endast 100 W
56068 % Som matningsledning fr en halvvgsdipol har en 50 ohms
koaxialkabel inkopplats. Stende-vg-frhllandet (SWR) i
anpassningspunkten mellan antennen och matningsledningen kan vara
56068A - 1:1
56068B + 1:1,2
56068C + 1:1,5
56068D - inget av de fregende
56069 % Verkningsgraden hos en 30 m hg antenn r 1 % p
radioamatromrdet 135 kHz. Antennen matas med en 100 W sndare:
56069A - 99 W strlar ut och 1 W frsvinner i frluster
56069B + 1 W strlar ut och 99 W frsvinner i frluster
56069C - strlningseffekten (ERP) r nstan 100 W
56069D + strlningseffekten (ERP) r ca. 1 W
56069E - antennens frstrkning r 2 dB
56069F + antennens frstrkning r ca. -20 dB
56070 % Verkningsgraden hos en antenn r 25 % och dess frstrkning
10 dB. Antennen matas med 1 kW effekt.
56070A - strlningseffekten (ERP) r 2,5 kW
56070B + strlningseffekten (ERP) r 10 kW
56070C + 750 W frsvinner i antennfrluster
56070D - 7,5 kW frsvinner i antennfrluster
56071 % En repeaterstation har rundstrlande antenner (vertikala
dipoler) bde p 145 och 434 MHz omrdena. Bda sndarna har samma
effekt. Frn din egen station r det direkt sikt till repeatern och
du har egna vertikala dipoler fr vardera frekvensomrdet. Sledes
56071A - fr du lika stark signal frn vardera av dina antenner
56071B - fr du trefaldig effekt frn 2 m antennen jmfrt med 70 cm
antennen
56071C + fr du nio gnger mer effekt frn 2 m antennen n frn 70 cm
antennen
56071D + fr att f samma signal p 434 MHz borde man anvnda en riktantenn
vars frstrkning r nstan 10 dB
57000 * Radiovgornas utbredning
57001 % Radiovgor
57001A - utbreder sig endast i atmosfren
57001B + r en lgfrekvent del av det elektromagnetiska vgspektret
57001C + avbjs i atmosfren
57001D + kan till och med vara kilometerlnga
57002 % Jonosfrens skikt
57002A + inverkar p konditionerna p alla HF-omrden
57002B - inverkar i frsta hand p uppkomsten av DX-frbindelser p
radioomrden ver 432 MHz
57002C + varierar med tiden p dygnet
57002D - beror p solens dragningskraft
57003 % P HF fs DX-frbindelser oftast
57003A - med hjlp av markvgen
57003B - via norrskensreflexion
57003C - via mnen
57003D + med hjlp av jonosfrreflektion
57004 % Man kan f DX-frbindelser p VHF
57004A + med hjlp av meteorreflektion (Meteor Scatter)
57004B + med hjlp av jonosfrens sporadiska E-skikt
57004C + med hjlp av norrskensreflektion (Aurora)
57004D + med hjlp av troposfrens inversionsskikt
57004E + med hjlp av troposfrscatter
57005 % P 432 MHz omrdet kan man f frbindelser
57005A - endast inom synhll
57005B + med hjlp av norrskensreflektion (Aurora) frn Finland till Sverige
57005C + med hjlp av troposfrdukter (kanaler) ver avstnd p 1000 km
57005D - med hjlp av jonosfrreflektion nda till Afrika
57005E + med hjlp av mnstuds (EME) nda till Afrika
57006 % P 10 m omrdet r den dda zonen (Skip Zone) vanligen ver
1000 km. Nrkontakter p 10 m (300 .. 1000 km) lyckas enkelt
57006A - lnga vgen (Long Path), d.v.s. i praktiken runt jorden
57006B + med hjlp av markreflektion (Back Scatter)
57006C + genom att ta hjlp av norrskensreflektion (Aurora)
57006D - via jonosfrdukter (kanaler)
57007 % Troposfrdukter (kanalisering, tropokonditioner) frekommer
p tv meter och sjuttio centimeter
57007A + under sommaren, d aftonvinden avtar
57007B - i samband med djupa lgtryck
57007C + sporadiskt mycket kraftiga ver stersjn
57007D - nstan aldrig under vintern
57007E + ofta om morgonen efter en kall natt
57008 % Fading
57008A - orsakas av snabba variationer i joniseringen av F-skiktet
57008B + orsakas av signalens flervgsutbredning till exempel vid
jonosfrreflektion
57008C - kan helt avlgsnas genom att reglera mottagarens frstrkning (AFR;
AGC)
57008D + kan emellant frorsaka att en stark signal blir helt ohrbar
57009 % Fading orsakad av jonosfren
57009A - frekommer inte p 1,8 MHz omrdet d D-skiktet frhindrar detta
57009B + kan vara kraftig vid Europa-frbindelser p 20 m under dagtid
57009C - uppstr ocks p 144 MHz omrdet
57009D + kan reduceras med en tvvgsmottagare
57010 % Av jonosfrens skikt
57010A + r D-skiktet det lgsta
57010B - r E-skiktet det hgsta
57010C - frekommer F-skiktet endast nattetid
57010D + finns E-skiktet p 80-100 km hjd
57010E - r stratosfren ett skikt
57011 % D en radiovg utbreder sig genom reflektion frn
jonosfren,
57011A + kan ett hopp vara 2000-4000 km
57011B - kan ett hopp strcka sig till andra sidan av jordklotet
57011C - r signalen hrbar inom omrdet mellan startplatsen och hoppet, men
inte lngre bort
57011D + kan signalen gra flera hopp och runda hela jordklotet
57012 % HF-antennens
57012A - utgngsvinkel skall vara mjligast stor, s att man fr ett stort
hoppavstnd
57012B + utgngsvinkel skall vara stor, om man vill frbindelseavstnd p
100-300 km
57012C + utgngsvinkel skall vara liten, fr att man skall f fjrrkontakter
57012D - strlningsdiagram skall vara en halvcirkel i vertikalplanet, fr
att rymdvgen skall avbjas mjligast effektivt och man skall f
ett lngt hopp
57013 % Jonosfrens D-skikt
57013A - frbttrar uppkomsten av frbindelser frn Finland till
Centraleuropa p 14 MHz
57013B - befrmjar uppkomsten av frbindelser frmst inom frekvensomrdet
21-30 MHz
57013C + dmpar kraftigt 1,8 MHz under dagtid
57013D - dmpar markant hela HF-segmentet
57014 % Du vill ha en frbindelse till Centraleuropa vintertid
mellan 18 och 02 UTC. Du fr frbindelsen enkelt
57014A + p ttio meter
57014B + p 7 MHz omrdet
57014C - p tio meter
57014D - p 144 MHz omrdet
57015 % Du vill ha en frbindelse med din HF-radio frn Jyvskyl
till Uleborg under dagtid, QRB ca 250 km. Du anvnder lmpligast
57015A - tio meter
57015B + ttio meters omrdet
57015C - 20 meters omrdet
57015D - 10 MHz omrdet
57016 % SM7YGR, som bor i Malm p Sveriges sydspets, vill under
dagtid ha en frbindelse med sin goda vn OH6XVT i Mellersta
Finland. Efter att ha funderat p saken konstaterar de att
frbindelsen lyckas oftast
57016A - p 160 meters omrdet
57016B - p frekvensen 3716 kHz
57016C + p 7 MHz omrdet
57016D - p femton meters omrdet
57017 % Fr solflckarna gller att
57017A - differensen mellan maxima och minima r ca 11 r
57017B + skillnaden mellan maxima r ca 11 r
57017C - deras inverkan gr ver 28 MHz frbindelser mjliga under minima
57017D + den jonisering som sker under deras inverkan gr de hgre banden
anvndbara
57017E + deras inverkan kan mrkas ocks p 50 MHz omrdet
57017F - under maxima kan man inte f frbindelser dagtid p 1,8 MHz
57018 % Fr solflckarna gller att
57018A - mttet fr frekomstfrekvens r solflcksmaxima
57018B + antalet beskrivs med ett solflckstal, Sun Spot Number
57018C - perioderna kallas Solar Flux
57018D + under maxima r tjugo meter ppet mot hela vrlden nstan
kontinuerligt
57019 % Fr verksamhet p SHF-omrdet gller att
57019A + man kan anvnda en sk tallriksantenn (en antenn som r frsedd med
en parabolformad reflektor)
57019B - vderleken har ingen betydelse
57019C + en hgt belgen antenn r en frdel
57019D - sndningseffekten har ingen betydelse, eftersom frbindelsen lyckas
endast vid vldigt kort avstnd
57019E + man kan med hjlp av troposfrscatter f frbindelser bakom
horisonten oberoende av vderleksfrhllandena, om man har
tillrckligt med effekt
57020 % Nr du vill ha fjrrkontakter p 10 MHz omrdet kan du
57020A - dra nytta av sporadiskt E
57020B - hlla dem via mnen (EME)
57020C + behva F-skiktets reflexioner
57020D + lyckas ocks under solflcksminima
57021 % VHF-vgor (50 och 144 MHz) kan utbreda sig betydligt utver
den optiska horisonten genom
57021A + signalreflektion frn flygplan
57021B - placering av stationerna p hga backar
57021C + reflektion frn rymdraketers joniseringsspr
57021D - anvndning av s hg effekt, att jonosfrscatter lyckas
57021E + reflektion frn jonosfrens E-skikt
57021F - anvndning av molnreflektion
57022 % Vid kraftiga norrskenskonditioner
57022A + hrs de ostligaste stationerna frst
57022B + kan man ge verkliga S9-rapporter
57022C + kan ocks SSB g lsbart fram
57022D - r 50 MHz fr lg frekvens fr att uppn tillfrlitliga
frbindelser
57023 % Nr man har frbindelse via norrskensreflektion
57023A - behvs alltid hg strlningseffekt, t.ex. 150 W effekt och fyra
stackade antenner
57023B - mste antennen alltid placeras s hgt som mjligt
57023C + har man stor nytta av tiltning (ndring av bommens hjdvinkel)
57023D + skall man om man anvnder transceiver ta i beaktande
mottagningsfrekvensens dopplershift
57024 % Om man anvnder sig av hopp via jonosfren
57024A + r det till hjlp fr DX-kontakter p de lga banden att flja
tidpunkten fr grlinjens (Grey Line) intrffande
57024B - kan man alltid f kontakt exakt lngs storcirkellinjen
57024C + kan man f kontakt frn Finland till Australien p 20 m med endast
ngra f watts effekt och en vertikalantenn (GP)
57024D - r ett absolut villkor fr att f DX-kontakter att man kan vrida
antennen i hjdled (Tilt)
57025 % Nr man har DX-kontakter har man stor nytta av en
enkelriktad antenn i frhllande till en dubbelriktad, eftersom
57025A - man fr ett lgre stende vg frhllande (litet SWR)
57025B + man undviker ekoeffekt (Echo) vid mottagning
57025C + man kan ha frbindelse lnga vgen (Long Path) utan att bli strd
av det egna ekot
57025D - europeiska stationer som kommer in med stor hjdvinkel dmpas
57026 % Fjrrkontakter p HF fordrar
57026A - anvndning av s stor effekt som mjligt
57026B - vridbara riktantenner
57026C + god knnedom om konditionerna
57026D - att man fljer med de kontinuerligt uppdaterade DX-tipsen
57027 % Fjrrkontakter p VHF-omrdena lyckas om man
57027A - alltid anvnder maximal effekt
57027B - bygger vldigt stora antenner
57027C - kontinuerligt ropar allmnt anrop i alla mjliga vderstreck
57027D + lr sig att knna konditionerna
57027E + utnyttjar troposfrdukter (kanaler)
57027F + utnyttjar troposcatter
57028 % D man anvnder mnstuds (EME, Earth-Moon-Earth)
57028A + har man en klar nytta av maximal sndningseffekt
57028B + fr man lttast kontakt med liten sndningseffekt d mnen just har
stigit upp, svida antennen inte kan tiltas (ndra hjdvinkeln)
57028C + r ett bevis p apparaturens funktionsduglighet att man kan hra
ekot av sin egen signal
57028D - r resultaten direkt beroende av det omgivande vderlget
57029 % HF-omrdets skipp (Skip)
57029A - r ett omrde dr signalen inte hrs
57029B - betyder synkontakt
57029C + r ett hopp som sker via jonosfren
57029D + kan betyda det kortaste kontaktavstnd man kan uppn via jonosfren
57030 % Konditionsspecialiteter fr tv meters omrdet r
kombinationer av de olika utbredningsstten, t.ex.
57030A - aurora och EME
57030B + aurora och tropo
57030C - tv hopps aurora
57030D + tropo och sporadiskt E
57031 % D du vill ha fjrrkontakter p 10 GHz omrdet kan du
57031A - utnyttja sporadiskt E
57031B + hlla dem via mnen (EME)
57031C - behva F-skiktets reflexioner
57031D + vara framgngsrik ocks under solflcksminimum
57032 % En 3,5 MHz dipol fr inrikestrafik br placeras
57032A - s hgt som mjligt
57032B - tminstone en halv vglngd hgt
57032C + ganska nra jordytan
57032D + s lng bort frn plttak och ellinje som mjligt
57033 % Troposfrscatter (Troposcatter) p tv meter och sjuttio
centimeter
57033A + frekommer kontinuerligt
57033B - kan frekomma endast nattetid
57033C - kallas ocks fr norrskensscatter
57033D + br inte blandas ihop med tropodukter (kanaler)
58000 * Mtning
58001 % Du vill ta reda p effekterna hos din HF-sndares
harmoniska frekvenskomponenter. Fr mtningen behver du
58001A + en spektrumanalysatordel som ansluts till oscilloskopet
58001B - en precisionsvoltmeter som ger spnningsnivn i decibel
58001C - en amperemeter fr att bestmma vilket effekt sndaren tar
58001D + en konstlast som hller fr hela sndareffekten
58002 % Med en spektrumanalysator kan man mta
58002A + signalspektrat
58002B + effektniverna p harmoniska vertoner, i frhllande till
grundtonens effekt
58002C - signalens vgform
58002D + frekvenserna p signalens harmoniska komponenter
58003 % Med ett oscilloskop kan man
58003A + mta periodiska signaler, t.ex. fyrkant- och triangelvg
58003B - avbilda endast vxelspnning
58003C - separera signalens harmoniska spnningskomponenter
58003D + observera HF-sndarens nyckling
58004 % En frekvensrknare
58004A + fungerar utan tillggsapparatur fr att noggrant mta frekvensen p
HF-mottagarens lokaloscillator
58004B + r ndvndig ocks nr det p ttio meters bandet uppstr
diskussion om att stlla in p rtt frekvens
58004C + fordrar kalibrering i ett speciallaboratorium, om man p basis av
dess avlsning vill brja med "hrklyveri"
58004D - passar ocks fr att observera nycklingen p en HF-sndare
58004E + kan kalibreras genom att jmfra med en tidsignalstation p lngvg
58005 % Du hller p och bygger en kilowatts linjr frstrkare,
vars anodspnning r ca 4000 volt. Du frfogar ver en
universalmtare som har ett 500 V likspnningsomrde och strsta
likspnningsomrdet 2500 V, samt har en mrkning 20.000 ohm/volt p
baksidan. I dina mtningar behver du dessutom
58005A + ett hgspnningsmthuvud, som har ett 50 mega-ohms seriemotstnd
fr att frstora mtomrdet
58005B - en fickkalkylator fr att bekrfta mtresultatens riktighet
58005C - ett 5 milliohms shuntmotstnd (Shunt Resistor)
58005D - en hgspnningsmontr frn elinspektionsmyndigheten
58006 % Ndvndiga mtinstrument d man avstmmer ett 1000 watts
linjrt rrslutsteg r
58006A - en anodspnningsmtare fr att bestmma den likstrmseffekt
frstrkaren tar
58006B + anodstrmsmtare
58006C + 1 kW konstlast
58006D - en antennavstmningsenhet (Tuner)
58006E + ett oscilloskop fr att justera nycklingen
58007 % I din radioverkstad finns endast en enkel universalmtare
(2 kilo-ohm/volt), med vilken man kan mta likstrm (knsligaste
omrde 0-1 mA) och likspnning (strsta mtomrde 0-500 V). Fr att
kunna utfra mngsidigare mtningar behver du
58007A + ett hgspnningsmthuvud fr att mta 1500 volt likspnning (2
mega-ohm seriemotstnd)
58007B - en zenerdiod fr att f till stnd en vxelstrmsskala
58007C - ett 5 ohms shuntmotstnd fr att hja knsligheten vid mtning av
likstrm till 0-0,1 milliampere
58007D + ngra hundralappar pengar fr att kpa en modern digitalmtare
58008 % Du har tillverkat en lng yagi fr tv meter, vars
frstrkning du nskar mta. Du behver d
58008A + en hgt belgen mtplats fr att undvika pverkan frn omgivningen
58008B + en kamrat som bor ett par kilometer bort och som har en noggrann
signalstyrkemtare i sin mottagare
58008C + en dipol till referensantenn
58008D - en SSB-sndare
58008E + en ackumulator fr mtsndarens strmfrsrjning
58009 % Du mter sndarens effekt i en 50 ohms konstlast, med ett
oscilloskop som har tillrcklig bandbredd. Du fr som mtresultat
Upp = 100 volt. Sndarens effekt r d
58009A - 10 W
58009B + 25 W
58009C - 100 W
58009D - 200 W
58010 % Med en stende-vg-meter (SWR Meter) mter man
58010A + anpassningen mellan sndarens slutsteg och nedre ndan av
matarledningen
58010B - effekten p de radiovgor som blivit stende i antennens
matningspunkt
58010C - hur antennen fungerar: om SWR = 1:1 fungerar antennen skert
58010D - den exakta lngden av vglngden i en bandkabel, fr att bestmma
hastighetsfaktorn
58011 % Du mter med ett 50 MHz oscilloskop den hgfrekventa
uteffekten som din tio meters sndare matar i en 50 ohms konstlast.
Du avlser frn skrmen den sinusformade spnningens topp-till-topp
vrde 28,3 V. Mthuvudets dmpning r 10 dB. Effekten r d
58011A - 1,6 W
58011B - 2 W
58011C - 16 W
58011D + 20 W
58012 % Universalmtarens strsta spnningsomrde r 500 VDC. Nr
du mter 3 kV likspnning sammanstller du en spnningsdelare R1 -
R2 (bild 8-1) av enskilda motstnd. Den rtta kombinationen r
58012A - R1 5 st 330 kilo-ohm 0,5 W,  R2 2 st 47 kilo-ohm 0,5 W
58012B - R1 4 st 1 mega-ohm 1 W,       R2 1 st 470 kilo-ohm 1 W
58012C + R1 4 st 3,3 mega-ohm 2 W,     R2 2 st 330 kilo-ohm 1 W
58012D - R1 5 st 470 kilo-ohm 0,25 W, R2 2 st 470 kilo-ohm 0,25 W
58013 % Du mter en 50 watts sndares effekt ver en 50 ohms
konstlast. Spnningen (vxelspnningens effektivvrde) r d
58013A - 20 V
58013B - 25 V
58013C + 50 V
58013D - 75 V
58014 % Du sammanstller ett mtsystem fr att gra mtningar p en
144 MHz linjr frstrkare (maximieffekt 150 W). Ndvndiga
instrument r
58014A + 20 W effektmeter fr omrdet 100 - 300 MHz
58014B + 50 ohm 20 W konstlast
58014C + 10 dB:s dmpsats
58014D - en likstrmsmtare som r kalibrerad att visa 0 - 200 W
58015 % Du sammanstller ett mtsystem fr att gra mtningar p en
14 MHz linjr frstrkare (maximal effekt 1 kW) med en 20 W
effektmeter som fungerar inom omrdet 10 - 30 MHz. Ndvndig
tillggsutrustning r
58015A + 50 ohm 100 W konstlast
58015B - RF-mttransformator
58015C - 10 dB:s dmpsats
58015D + 20 dB:s dmpsats
58016 % Nr effekten kar fyrfaldigt, r kningen i decibel
58016A - 3 dB
58016B - 4 dB
58016C + 6 dB
58016D - 8 dB
58017 % En 20 Hz avvikelse frn nominella frekvensen p 50 MHz
motsvarar
58017A - 2 x 10-8 = 0,02 ppm
58017B + 4 x 10-7 = 0,4 ppm
58017C - 2 x 10-6 = 2 ppm
58017D - 2 x 10-3 = 2500 ppm
58018 % Sndarens brvgseffekt r 100 W. Signalens andra
harmoniska verton (multipel) r dmpad 53 dB i frhllande till
brvgen. Den andra harmoniska vertonens effekt r sledes
58018A - 100 uW
58018B - 250 uW
58018C + 500 uW
58018D - 1 mW
58019 % Fr att den mottagna signalens styrka skall ka en S-enhet
(6 dB), mste sndningseffekten ka
58019A - tvfaldigt
58019B + fyrfaldigt
58019C - sexfaldigt
58019D - tiofaldigt
58020 % En 7 MHz telegrafisndares (A1A) brvgseffekt r 400 W.
Fr att uppfylla kraven p dmpning av onskade signaler (10 mW)
mste den andra harmoniska vertonen dmpas ner i frhllande till
brvgen minst
58020A - 40 dB
58020B - 43 dB
58020C + 46 dB
58020D - 50 dB
58021 % Noggrannheten p en frekvensrknare som sitter inbyggd i en
VHF-sndare r 1x10-6. Utan att verskrida det tilltna
frekvensomrdets grns kan du snda telegrafi (A1A) d rknaren
visar
58021A - 144.000,1 kHz
58021B + 144.000,5 kHz
58021C + 144.001,0 kHz
58021D + 144.001,4 kHz
58022 % Matningen av en anpassad antenn sker med en ppen stege,
vars specifika impedans Zo = 600 Ohm. Antennstrmmtaren visar 0,71
A (effektivvrde). Den ppna stegen r praktiskt taget frlustfri.
Vad r antennens strlningseffekt (ERP), d antennens frstrkning
r 3 dBd?
58022A - 300 W
58022B - 425 W
58022C + 600 W
58022D - 1800 W
58023 % En HF-sndares uteffekt vid A1A-sndning r 800 W. Hur
mycket mste den tredje harmoniska vertonen dmpas i frhllande
till den brvgsfrekventa effekten fr att effekten i
bestmmelserna 10 mW inte skall verskridas?
58023A - 46 dB
58023B + 49 dB
58023C - 60 dB
58023D - 61 dB
58024 % Du sammanstller ett mtsystem fr att mta en 28 MHz
linjr frstrkare (maximieffekt 0,8 kW). Ndvndiga instrument r
58024A + 50 ohm, 100 W konstlast
58024B + en med diodlikriktare frsedd likstrmsmtare, kalibrerad fr 0 -
1000 W visning
58024C + 10 dB:s dmpsats
58024D - 10 dB:s mthuvud
58024E - 20 MHz oscilloskop
58025 % nr man avstmmer en stor gallerjordad frstrkare behvs
58025A - gallerstrmsmtare
58025B - anodspnningsmtare
58025C + anodstrmsmtare
58025D + uteffektmeter
58025E + en kilowatts konstlast
58026 % Bandbredden hos ett oscilloskop r 20 MHz. Du fr sledes
inte ett tillfrlitligt resultat om du mter 28 MHz A3E-signalens
58026A + spnning
58026B + effekt
58026C - frekvens
58026D - modulationsdjup
58027 % Oscilloskopets mthuvud har en 10-gngers dmpning (10x).
Tidsaxelns indelning r 10 mikrosekunder per delstreck. Sinusvgens
lngd p bildrret r 5 delstreck. Sinusvgens frekvens r d
58027A - 2 kHz
58027B + 20 kHz
58027C - 50 kHz
58027D - 200 kHz
58028 % Du anvnder en hembyggd CW-sndare (A1A) p nedre delen av
3,5 MHz omrdet. Fr att frskra dig om att du inte hamnar utanfr
omrdet
58028A + anvnder du en mottagare med digital frekvensindikering
58028B + utrustar du din mottagare med digital frekvensindikering
58028C - utrustar du din sndare med kristallkalibrator
58028D - kalibrerar du din sndare med hjlp av en frekvensskala,
oscilloskop eller ett digitalt universalinstrument.
58029 % Du anvnder en 13,5 r gammal transceiver, vars
frekvensvisning baserar sig p en kvartskristall. P grund av
ldring driver kristallens frekvens med -3 ppm/r. Din sndares
frekvens avviker sledes en del frn avlsningen p
digitalvisningen, vilket gr att
58029A + du fr klagoml p ttio meter, eftersom du inte kan komma p rtt
frekvens p SSB
58029B - du kan halka utanfr omrdet p 21 MHz SSB vid omrdets vre grns
58029C + du kan halka utanfr omrdet vid 28 MHz CW-omrdets nedre grns
58029D - frekvensindikeringen r fortsttningsvis tillfrlitlig p all
HF-amatrband
58030 % Om en 100 watts effekt kar 6 dB, r den nya effekten
58030A - 25 W
58030B - 100 W
58030C + 400 W
58030D - 1000 W
59000 * Strningar och hur de frhindras
59001 % En onskad signal frn din 70 cm sndare blockerar
mottagaren p en GSM-basstation. Fr att avlgsna strningen lnar
det sig bl.a. att
59001A + installera ett lgpassfilter p din sndare
59001B - installera ett hgpassfilter p din sndare
59001C + installera ett bandsprrfilter fr GSM-frekvensen p din sndare
59001D - krva att teleoperatren installerar erforderliga filter p sina
egna mottagare
59002 % Man kan minska harmoniska svngningars mjligheter att
komma ut i antennen genom att anvnda
59002A + ett lgpassfilter i matarledningen
59002B + en lg sndningseffekt, anpassad till konditionerna
59002C - en vl anpassad antenn
59002D - en effektfrstrkare i C-klass
59003 % En radioamatrsndare som saknar jordning kan orsaka bl.a.
59003A + strningar i grannarnas TV-mottagare
59003B - att hgfrekvenssignalen kan g ut i antennkabeln
59003C + fara fr elstt fr de egna familjemedlemmarna
59003D - fara fr elstt i grannens stereoapparater
59004 % Spridning av sndarens RF-effekt ut i elntet
59004A + r en indikering p att jordning och ntfilter saknas
59004B + minskar, om ntledningen lindas runt en ferritstav eller toroid
59004C + kan frhindras med ntfilter
59004D - frorsakar i allmnhet inte strningar fr annan
elektronikapparatur, eftersom dessa alltid skall vara utrustade med
strningsfilter
59005 % Om en 21 MHz sndare orsakar strningar i TV:n, kan orsaken
vara
59005A - att ett lgpassfilter installerats i sndarens anslutningsledningar
59005B + i TV-mottagare anvnd mellanfrekvens
59005C + fr starkt RF-flt i TV-mottagarens blandarsteg
59005D + verstyrning i bredbandsfrstrkaren fr husets TV-antennsystem
59006 % Avstrningskomponenter fr ntaggregatet till en hgeffekts
linjr frstrkare, kan vara
59006A - snabba kopplingsdioder
59006B - skyddsjordningstransistorer
59006C - tyristorer
59006D + kondensatorer
59007 % 80 meters utsndningen frn en radioamatr som bor p ett
par kilometers avstnd, hrs samtidigt p flera HF-band. Orsaken r
59007A - verstyrning av din mottagare: frsta lokaloscillatorn alstrar 3,5
MHz harmoniska vertoner
59007B + konstruktionen hos din mottagare: frsta mellanfrekvensen r 3,5
MHz
59007C + sndarens harmoniska vertoner gr ut i antennen hos din granne
59007D + kraftig verstyrning av sndaren hos din granne: sndaren alstrar
onskade frekvenser
59008 % Mellan sndaren och antennen skall man anvnda
59008A + ett lgpassfilter som dmpar onskade signaler
59008B - ett lgfrekvensfilter som dmpar onskade signaler
59008C - en absorbtionsvgmtare som mter harmoniska frekvenser
59008D + en transmissionsledning, om antennen r p taket men inte sndaren
59009 % Din utsndning frorsakar strningar i din grannes
TV-mottagare. Orsaken kan vara
59009A + anvndning av ondigt hg effekt
59009B - avsaknad av nycklings- och VOX-filter i din grannes TV-mottagares
videopulsintegrator
59009C - verhettning av din grannes TV-mottagare beroende p
veranvndning, vilket ndrar videoblandarens arbetspunkt
59009D + dliga antennfrbindningar i din slarvigt ihoprafsade 80 meters
antenn
59010 % Du kan vara sker p att inte f vnner bland dina
amatrgrannar om du
59010A + inte kan avstmma ditt hemgjorda linjrsteg
59010B + undviker att avlgsna nycklingsknpparna
59010C - kr p alla HF-band med ttio meters dipolen utan balun
59010D - lyssnar ocks p CW med hgtalaren
59011 % Du hr din nra granne prata p LSB p tjugo meters SSB,
men du hr inte hans motstation eftersom
59011A + det r frga om en onskad signal frn din grannes sndare
59011B + felet ligger i din mottagare, dr spegelfrekvensen fr tjugo meter
ligger p ttio meter
59011C - ingngskretsarna i din mottagare r oavstmda
59011D - du hr ocks annars litet hur som helst
59012 % Din grannes TV-bild strs d du snder CW p 28 MHz.
Strningen kan frsvinna om du kopplar
59012A + ett lgpassfilter som brjar begrnsa ver 30 MHz, efter din
sndare
59012B + ett hgpassfilter som begrnsar under 40 MHz, i antennanslutningen
till din grannes mottagare
59012C - ett bandsprrfilter fr 28 MHz, efter din sndare
59012D + en ntdrossel till ntaggregatet fr din sndare
59013 % Din 50 MHz sndare frorsakar strningar i din grannes
UKV-mottagare. Fr att reducera strningen installerar du
59013A - ett lgpassfilter som brjar begrnsa strax ver 30 MHz, efter din
sndare
59013B - ett hgpassfilter som begrnsar under 40 MHz, i antennanslutningen
till din grannes mottagare
59013C + ett bandsprrfilter fr 100 MHz, efter din sndare
59013D + ett 50 MHz bandsprrfilter, i antennanslutningen till din grannes
mottagare
59014 % Nr man kr p 432 MHz omrdet
59014A - frorsakas ltt strningar i hrtelefonstereoapparater
59014B - lnar det sig alltid att prova, ett fr inmontage i den brbara
UKV-mottagaren avsett ntfilter, i avstrningssyfte
59014C - kan man inte anvnda kanalfilter
59014D + kan ett bandsprrfilter avstmt till din sndningsfrekvens, som
monterats i den strda TV-mottagarens antennledning, rdda
grannsmjan
59015 % En dator
59015A + kan bli strd till och med av ngra watts effekt frn din
handapparat
59015B + kan stra andra till elntet kopplade elektronikapparater, ifall
skyddsjordningen inte r i skick
59015C + kan stra UKV-mottagare
59015D + skall vara frsedda med effektiva ntfilter
59016 % Din 144 MHz utsndning frorsakar strningar i grannens
TV-mottagare p band-III omrdet s, att grannfrun inte kan njuta
av Pavarottis konsert. Den rtta tgrden r
59016A - du kper alla Pavarottis skivor t grannfrun och fortstter att
kra som frut
59016B - du slutar att kra tv meter och sljer din multimode-apparat
59016C - du kopplar ett bandsprrfilter fr band-III framfr den strda
TV-mottagaren
59016D + du kopplar ett lgpassfilter efter din sndare
59016E + du flyttar din 144 MHz antenn till andra sidan av tomten och
undviker att kra i riktning mot din grannes TV
59016F + du tar kontakt med SRAL:s strningsrdgivare, och tillsammans
undersker ni vad som str grannens TV
59016G + du kopplar ett 144 MHz bandsprrfilter framfr den strda
TV-mottagaren
59017 % Av en stor mellanfrekvensbandbredd i telegrafimottagning
fljer att
59017A + du kan hra flera stationer samtidigt
59017B - stationernas lsbarhet frbttras
59017C + inverkan av nycklingsknppar frn andra stationer frvrras
59017D - FM-signaler brjar sl igenom
59018 % I din grannes TV syns strningar, som ni gissar beror p
signaler p HF-omrdet. Eftersom du inte vill vara skyldig till
strningarna
59018A - pstr du summariskt att strningarna beror p en nrbelgen
CB-radiosndare
59018B + ber du din radioamatrkamrat om hjlp, och ni undersker
tillsammans med grannen, om din HF-radiosndare orsakar
ifrgavarande strningar
59018C - berttar du att din sndare inte kan orsaka strningar, och framfr
som bevis punkt 10.2 i radioamatrbestmmelserna "Anvndning av
radioamatrstation i strningssyfte r frbjudet"
59018D - slutar du med radioamatrverksamheten och sljer dina apparater
59018E + misstnker du, att i grannskapet finns en hgfrekvenskokare som
fungerar p 27 MHz
59019 % Du bor i TV-sebarhetens randomrde. Din granne pstr att
din sndare fr bilden p Esbos kanal 8 att fladdra, fastn kanal 6
syns strningsfritt. Orsaken till fladdret r
59019A - strningar frn grannens egen dator
59019B + TV1:s signal p kanal 8 frn Tammerfors, som ett nrbelget berg
reflekterar mot din grannes band-III antenn
59019C - tndstrningar frn gammalmodiga mopeder, som kr p landsvgen
59019D - en felaktig elmotor i ett gjuteri 300 m lngre bort
59020 % Harmoniska frekvenser
59020A + r multipler av grundfrekvensen
59020B - fr inte frekomma inne i radioamatrapparater
59020C + kan anses vara orsaken till svra TV-strningar
59020D - dmpas med ferritringar som installeras i hgtalarledningarna till
grannens stereoapparat
59021 % Nr du telegraferar hrs ett tydligt knppande frn din
stereoapparat. Du konstaterar att strningen orsakas av din egen
sndare, som r byggd enligt bestmmelserna. Fr att avlgsna
strningen gr du fljande
59021A - installerar en Mute-brytare, som stnger av stereon nr din sndare
skickar ut en RF-signal
59021B + kontrollerar att din radiostation fr strm frn ett skyddsjordat
uttag, och kontrollerar driftjordningarna
59021C + undersker om stereons UKV-mottagares blandarsteg verstyrs, och
frbttrar vid behov kapslingen.
59021D + snyggar till stereons hgtalarledningar, och installerar
ferritdrosslar i dem
59022 % I din grannes TV-bild frekommer sn och spkbilder, fastn
han har en alldeles ny TV-mottagare, och ovanp den en modern
flerbandsantenn (FM - TV - Colour TV). Han frgar dig om rd,
varvid
59022A - du sger att du inte frstr svrigheterna med TV-mottagningen,
eftersom du sjlv inte har tid fr TV-tittande
59022B + du informerar din granne om ndvndigheten av en ordentlig antenn
59022C - du brjar misstnka att dina egna apparater r upphov till
strningarna, och ber honom om urskt
59022D - du utrustar din grannes TV-antenn med en drossel
59023 % Nr du trycker ner telegrafinyckeln och samtidigt vidrr
dess oisolerade skaft, fr du en svidande brnnskada p ditt
finger. Orsaken r
59023A - dlig jordning av nyckelns skaft
59023B - otillrcklig isolation av nyckeln
59023C - fysiologisk detektering av RF-effekten, vilket r ndvndigt d din
sndares uteffektmeter har gtt snder
59023D + din sndares avsaknad av jordning och samtidigt dliga anpassning
till antennen - SVF (SWR) r fr hgt
59024 % Strningar i grannens TV-mottagare kan orsakas av
59024A + dlig eller korroderad frbindning i anslutningarna till balunen i
din dipol
59024B + dlig eller korroderad frbindning i CB-telefonens antenn hos din
ena granne
59024C + RF-flt orsakat av bristfllig kapsling i din sndare
59024D + oskicklighet vid avstmningen av ditt kilowatts slutsteg
59024E + rostiga frbindningar i grannens TV-antenn
59025 % Din radioamatrstation som fungerar i enlighet med
bestmmelserna, str din grannes digitaltelefon. Strningen
frsvinner om
59025A - du utfr justeringar inne i telefonen
59025B + du ber telefonbolaget installera ett RF-filter i telefonen
59025C - du slutar att snda alltid nr telefonen r i anvndning
59025D - du jordar och kapslar in frstrkaren i det lokala
frdelningsskpet
59026 % Din granne klagar, att i hans nya stereo hrs inget annat
n din telegrafi, fastn den var s dyr i inkp. Du avlgsnar
strningen genom att
59026A + kontrollera, att din antennavstmningsenhet r p samma omrde som
din sndare, d du ivrigt ropar p Aves Island
59026B + flytta din amatrstation till Turkhauta
59026C + diskutera med din vnliga granne om ndvndiga avstrningstgrder
fr den nya stereon
59026D - pst att telegrafin kommer frn en radioamatrgrannes sndare, som
bor i andra ndan av gatan
59027 % Strningar i telefonen kan uppst
59027A + av radiosndarens kraftiga nrflt
59027B + genom av blixten frorsakad inducering i telefonntet
59027C + av andra till telefonntet kopplade apparater
59027D + av elapparater i hemmet
59028 % Man kan frhindra att harmoniska svngningar nr antennen,
genom att
59028A - skifta frn frekvensmodulation till enkelsidbandsmodulation
59028B - byta till anvndning av rr i stllet fr transistorer
59028C - minska antennens stende vg frhllande
59028D + anvnda lgpassfilter matarledningen
59029 % Din grannes TV-bild blir strd nr du anvnder 50 MHz
sndaren. Efter sndaren finns redan ett lgpassfilter, s
strningen beror inte p harmoniska vertoner. Du kan reducera
strningen genom att
59029A + minska sndningseffekten
59029B + koppla ett 50 MHz bandsprrfilter framfr TV-mottagaren
59029C - koppla ett 50 MHz bandsprrfilter efter sndaren
59029D + koppla ntdrosslar till TV-mottagaren
59030 % Frn grannhuset hrs ur mobiltelefonen obestmt prat,
vilket inte kan frorsakas av din radioamatrstation, eftersom
59030A - du anvnder alltid A1A-sndning, ofta nog med hg effekt
59030B + du kr bara ttio meters CW med QRP-effekt
59030C - RA-bestmmelsernas punkt 6.9 frbjuder utsndning av obestmt prat
59030D + du har inte varit i gng sedan Maj r 1992
59030E - du pratar bara via den lokala 70 cm repeaterstationen
59031 % D man kr p 144 MHz omrdet
59031A - behver man aldrig lgpassfilterkretsar
59031B - anvnder man hgpassfilter i sndarens matarledning, fr att
avlgsna TV-strningar p VHF-omrdet
59031C + hjlper, ett till TV-frekvensen avstmt bandsprrfilter i sndarens
antennlinje, mot TV-strningar
59031D - kan strningar i UKV-radion avlgsnas med lgpassfilter i sndarens
antennlinje
59032 % Din sons favoritprogram i TV:n "stjlper", nr du p CW
jagar saknade kommuner. Familjens frgtelevision frorsakar  sin
sida svra strningar i din ttio meters mottagare. En korrigering
fs till stnd genom att
59032A - kontrollera jordningarna hos din amatrstation
59032B - arrangera s att mobilstationerna kr vid annan tidpunkt n TV:ns
barnprogram
59032C + kontrollera att inte RF-effekt frn sndaren kommer ut i ntet
59032D + byta till anvndning av en ttio meters horisontell loop, i stllet
fr en obestmd trd
U